Jag fick en rolig komplimang idag. Som ni kanske vet så jobbar jag i butik, närmare bestämt på H&M. Detta innebär att man på nåt vis är en gående skyltdocka samtidigt som ingen tänker på att man finns där. Med andra ord, man anstränger sig för att se bra ut trots att ingen (typ) lägger märke till en. Fast ibland händer det. Som idag till exempel. Jag stod i kassan och försökte att få varje kund att känna sig speciell, som att det var just honom eller henne som jag steg upp ur sängen i morse för att serva, och detta är inte så lätt när mina repliker oftast består av "Hej! Då ska vi se... Har du club-kort? Tack. Då kan du dra ditt kort...och slå din kod. Då lägger jag kvittot i påsen. Varsågod. Hejdå!" Hur som helst, idag stod jag som sagt i kassan, och vände mig precis för att hänga bort galgarna bakom kassan då jag hörde: "Vilken jättefin frisyr du har! Supersnyggt!" Om ni bara visste hur glad man blir när någon faktiskt lägger märke till en...
Jag skulle kunna berätta precis vad jag tycker om att arbeta i butik. Fast då kanske ni tycker jag gnäller. Men jag kan ju börja med att säga att jag generellt tycker det är kul. De allra flesta kunder är bra kunder, det vill säga, de är trevliga och behandlar mig som en människa. Jag gillar att mitt arbete är omväxlande, och jag gillar när kunder frågar mig om hjälp. Jag tycker det är roligt att kunna hjälpa till.
Jag tycker inte att det är roligt när kunder provar kläder och sen bara slänger allt i en hög på golvet i provrummet. Vi hinner inte städa ur provrummen emellan det folk går in och prövar, och föreställ er att ni skulle behöva gå 7 vändor för att tömma 7 provrum. Trots att ni har hela famnen full med kläder när ni kommer ut ur varje rum. Plus att galgarna ligger för sig och kläderna ihopskrövlade i små knyten, vilket innebär att jag efter att ha burit ut allt måste ställa mig och galga allt, hitta rätt galge vända ut och in på sånt som bara släppts avigt. Jag menar inte att ni ska göra allt jobb, bara låta bli att slänga det på golvet. Vi har ställningar utanför provrummet där ni kan lämna era provade kläder. Så mycket extrajobb... Om vi inte behövde fixa sånt skulle vi ha mycket mera tid över till kundservice, som är en av de saker som kunder generellt klagar på när det gäller H&M, att vi inte har tid att hjälpa. Detta med provrum som verkar vara självpåfyllande är en stressfaktor. Visst, jag jobbar i butik, men jag tycker inte att det är mitt huvudsakliga jobb att plocka kläder efter vuxna människor som slänger kläder på golvet som om de vore 10 år gamla. Om det är så här att plocka efter ungar ska jag aldrig skaffa barn.
Jag tycker inte om när kunder behandlar en som att man inte finns. Ni som pratar i mobilen när ni går fram till kassan och som inte ens tittar på mig utan bara fortsätter prata under tiden jag tar hand om era varor, larmar av, tar betalt, viker ihop era kläder och lägger dem i en påse;
- LÄGG AV!
Ni är oerhört ohyfsade. Jag är en människa, en person som förtjänar ett hej, eller åtminstone en blick och en nick, kanske en min av "förlåt, jag måste ta det här samtalet"... Jag tycker det hör till vanlig hyfs att se sina medmänniskor.
Jag gillar inte när kunder prövar hårsprej heller. Det finns allergiker och jag anser att alla är lika välkomna in i vår butik. Det är inte heller okej att spreja hårsprej i provrummen, för sprejen luktar starkt och förs vidare ut i butiken. Jag tycker det är lite dumt att vi saluför parfymer också, eftersom vi inte är den sortens butik i huvudsak. Tycker det är onödigt, med tanke på allergikerna.
Jag tycker om att gå till jobbet för jag trivs med människorna jag jobbar med.
Jag tycker om att det är omväxlande, och att det aldrig någonsin finns någon dötid. Det finns alltid något att göra.
Jag tycker om att ha ett jobb att gå till även om jag helst skulle ha velat jobba fler timmar, och att jag har en inkomst om än den hade kunnat få vara större.
Jag tycker om när kunderna ser mig och behandlar mig bra, när de ler mot mig och blir glada när jag försöker hjälpa dem även om jag inte hittar just det de letar efter.
Elsa 2 veckor
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar