Callboys?

Hotellbloggande. Helt enligt logikens lagar så blir det mycket jobbsnack då. Jag är ju i Skövde som sagt, och jag har jättekul! Jag har världens bästa jobb! Jag har grymma kollegor, alla jobbar jämlikt. Jag lär mig en massa och jag får kvitton på att jag kan en massa saker hela tiden. Igår åkte jag hemifrån kl 5.30 och vi slutade jobba i butiken klockan 19 på kvällen. Idag började vi kl 8 och lämnade butiken runt 18.30. Imorrn ska vi vara i där kl 8 och vi får väl se hur lång dagen blir. Imorgon när vi går hem ska allt vara klart, så jag måste komma ihåg att knäppa en massa kort innan. På torsdag slår vi upp portarna. Då ska vi coacher mest bara vara på plats och mingla runt och finnas till hands. Kommer lämna Skövde nån gång mitt på dagen. Det ska bli jättekul att åka ut i butikerna på min region sen när jag fått vara med de här tjejerna och fått lite tips och råd. Med kunskapen kommer självförtroendet.

Jag kom på mig själv idag med att längta hem lite. Jag saknar min lägenhet. Det är ett gott tecken. Hoppas att jag så småningom kommer börja sakna Umeå också. Vore skönt om jag skulle börja trivas där på riktigt. Än så länge är det liksom varken eller. Jag varken trivs eller inte trivs med stan, men jag älskar min lägenhet. Jag vill inte dela den med nån. Men det skulle inte skada att ha nån sorts sällskap, typ en sängvärmare, sådär när andan faller på. Typ på beställning, så man slipper allt tjafs. Men jag vet inte om callboys finns, och jag tror inte det är särskilt lagligt heller. Dessutom skulle jag aldrig betala. Nä, gratis ska det va, och kravlöst, och roligt, inte en massa kärleksdravel och dåliga samveten och prestationsångest.

Basåattnivet.

Ps. Självklart kan kärlek vara mysigt också, men för min egen del tycker jag mest det har varit till besvär. Jag tror inte jag är gjord för traditionella förhållanden. Jag funkar inte riktigt så. Inte för att jag vill ha nån sorts "fritt förhållande" där man träffar andra också, utan mer så att jag måste ha full tilltro till den andre, en sorts frihet under ansvar, typ. Jag väljer att inte vara med nån annan, men jag vill inte känna mig ägd, och jag förväntar mig och ger detsamma tillbaka.