Rannsakan

Ibland gör man saker utan att kunna förklara varför. Ibland tar man ett glas mer än man behöver. Ofta med resultatet att man efteråt undrar hur man tänkte. Ibland ser saker ut att kunna vara sånt de inte är. Ibland kan snedsteg resultera i saker som känns precis rätt, ibland raka motsatsen. Jag vill alltid göra rätt. Därför blir det så jävla fel när det blir fel.

Jag tänker under inga omständigheter försvara mig, för jag vet att jag gjorde fel som hamnade hemma hos den här killen - oavsett vad som hände så var det faktum att jag var där fel, men jag tänker inte heller gå omkring och skämmas för nåt annat än att jag tappade kontrollen. Jag är glad att någon tog på sig att hjälpa mig när jag själv inte insåg att jag behövde det.

Så här i efterhand så funderar jag på om det kanske var ett undermedvetet val på grund av nåt som den här tjejen gjorde emot mig för några år sen? Svek mitt förtroende och tog det jag ville ha. Är jag en sån gemen människa? Är jag en sån som hämnas? Vi pratades vid tidigare ikväll och jag valde att inte ta upp det hon gjorde då. Vet inte ens om hon minns det. Men det sved bra då, och även om jag inte alls är intresserad av den killen längre så har jag nog aldrig riktigt litat på henne efter det.