Vikt(igt)

Jo förresten. I onsdags så tog Kajje och jag oss en barrunda, mitt i veckan sådär. Vi skulle båda upp och jobba så det blev av det lugnare slaget. Men det jag egentligen ville skriva om är att jag har kommit på hur man ska motivera öldrickande kontra öldrickandets effekter (ölmage, kalorier etc.):

Man ska göra som vi gjorde. Vi började med att dricka en öl på Scharinska, Öst på stan, sen promenerade vi till O'Learys, vid E4an, där vi tog nästa öl. Sen gick vi till Pipes för den tredje, och så tillbaka till Scharinska för den fjärde. Sen promenerade vi hem också.

Det har varit mycket promenerande för mig här i Umeå. Mest för att ta mig från punkt A till punkt B, men det gör skillnad kan jag säga. Ungefär 1 kilos skillnad, hittills. Bara 1½ kvar till min trivselvikt. Jag har aldrig bantat i mitt liv, men jag är väl precis som alla andra - när kläderna sitter sämre så vill jag göra nåt åt saken. Till saken hör att jag inte äger en våg så jag har generellt inte så stor koll på vad jag egentligen väger, men jag vet att när jag ligger runt 58-60 trivs jag som bäst med mig själv. Kajje har en våg så nu vet jag hur det ligger till. Jag kan ju säga att trots att jag visste att jag passerat 60 för ett tag sen så var det ändå inte så illa som jag trodde.

Jag vet inte hur det är med andra, men jag har iallafall en ganska skev bild av mig själv, inte hela tiden - men när jag börjar tänka på nåt så förstorar jag det ganska mycket, vilket innebar att jag trodde att jag vägde runt 65. Nu sitter ni säkert där och tänker: Men ge dig, vad är skillnaden? 2-3 kilo hit eller dit... Men jag kan säga er att när man bestämt sig för att aldrig i sitt liv banta samt att man inte tränar så är de där stackars kilona inte helt enkla att bli av med. Det finns bara en lösning: Att välja bättre mat och att röra på sig mer i vardagen.

Jag är inte så mycket för BMI och sånt skit, men jag kollade precis var jag ligger - mest för skojs skull - och jag hamnar på 22,8. Jag kan väga allt mellan 52 och 68 kilo och fortfarande ligga inom gränserna för min idealvikt. Det är ändå ett spann på 16 kilo... Men en sak kan jag säga: Jag tänker aldrig väga 52 kilo igen. Fy fan vad jag såg ut på den tiden..! Jag börjar se anorektisk ut när jag ligger runt 56 så det är absolut inget jag strävar efter. Nej att trivas är det viktigaste och därför äger jag ingen våg. Så länge mina kläder sitter bra så spelar det ingen roll vad siffrorna säger. Trivselvikt FTW.