2100kr!!

Prövade Daniels jeansjacka häromdagen och sen dess har jag varit ganska insnöad på att jag vill ha en egen, för Daniel använder sin rätt flitigt så den kan jag inte hoppas på att få låna. Idag har jag varit ledig och frisk så jag bestämde mig för att leta jeansjacka på stan. Har en lite ansträngd ekonomi så jag bestämde mig för second hand. Tog mig till Beyond Retro på Åsögatan, men de hade bara jättestora, så jag åkte in till BR på Drottninggatan och där hittade jag faktiskt en som var schysst sliten och rätt storlek - men HELT fel pris. Hur kan man ta 2100kr för en begagnad jeansjacka? Då vill man ju nästan ha med nån sorts ägarhistoria också, för det måste ju vara en väldigt speciell jeansjacka om dess andrahandsvärde ligger så högt... Undrar vad den kostade när den var ny?

Där och då tröttnade jag på att leta nålar i höstackar och gick till Carlings istället, bara för att se vad nya jackor kostade. Där hittade jag en killjacka, storlek M, samma märke som Daniels jacka. På rea. 480kr. Hade tänkt lägga som mest 600kr och den var ju faktiskt billigare :) Så jag gick till HM och där hittade jag en blå, stickad tröja för 100kr att ha under jackan nu innan värmen kommer.

Bra shoppingdag till slut!

Välkommen hem...

Har snart varit hemma i Stockholm i en vecka. Daniel inledde med att så fort han satte fötterna på svensk mark bli dunderförkyld. Jag mådde dock hur bra som helst. Till att börja med. Nu är jag också jätteförkyld och jag funderar lite på om jag verkligen ska jobba idag. Jag jobbar till stängning så det kommer bli en lång dag. Nåja. Jag får ta lite tabletter i förebyggande syfte, och går det ändå åt skogen får jag väl gå hem. Jag får hoppas på en lugn dag, alternativt en lagerdag för min del. Strax dags att stiga upp!

One night in Bangkok

Vår sista kväll i Bangkok... Med lite vemod i hjärtat letade vi upp en restaurang som hette Tom Yum Kung där vi intog vår sista thaimiddag. Jag åt tom yum som är en klar, kryddstark räksoppa med smak av chili, citrongräs och thailändska örter. Jag testade det första gången på Happy Turtle i Bai Lan Bay, Lonely Beach, ett ställe som ägs av ett svensk-thailändskt par, och jag älskade smaken och hettan, även om det var svårt att äta så snabbt som man ville då det var så starkt. Efter min första tom yum har jag testat ett antal olika men ingen har varit lika god, eller lika spicy som den första. Tom yum är numera en av mina cravings så mitt nästa mission är att hitta en restaurang i Stockholm som gör den bra, alternativt lära mig laga till den själv.

Efter maten gick vi till en bar mitt emot vårt hotell för att ta en öl eller två. Där träffade vi en brittisk tjej som vi följde med till en annan bar där det spelades livemusik. Mitt i allt pausade de som spelade och man slog på nån slags dunka-dunkamusik och några thaikillar började breakdansa på gatan. Dansen fick de då och då avbryta för att släppa fram en taxi eller tuk-tuk som ville förbi. De var rätt duktiga och fick hela gatan att stanna upp i tio minuter. Därifrån tog vi en tuk-tuk till nåt annat ställe där vi fortsatte att dricka öl och dansade lite också. Har ingen aning om vad klockan var när vi åkte därifrån, men efter att vi beställt en pad thai på Khaosan Road och följt Annalies till hennes hotell gick vi till vårt hotell, och då var klockan runt halv fem på morgonen...

En riktigt rolig och spontan utekväll, helt enkelt!

Dagen efter var vi sååå trötta och slitna så våra planer på sightseeing och annat gick helt i stöpet. Vi spenderade hela vår sista dag i Bangkok och Thailand med att ligga vid poolen och återhämta oss innan det var dags att åka ut till flygplatsen och flygplanet som skulle ta oss hem till Sverige. Så kan det gå, men vad roligt det var!

Shopping på MBK & Khaosan Road

Vår första morgon i Bangkok var förunderligt tyst jämfört med när vi kom till Khaosan Road dagen innan. Oljudet på gatan kulminerade nån gång på morgonkvisten med polissirener som tjöt i en kvart eller så och sen blev det tyst. Strax därefter kom regnet och det höll i sig i nån timme, vilket förmodligen var bra med tanke på all lera och annan skit som spridits på Bangkoks gator dagarna innan. Idag var det dags för shopping. Vi började med att kolla runt på Khaosan Road, vilket går rätt snabbt med tanke på hur liten gatan faktiskt är. Det sägs att den är 400 meter lång men den känns mycket kortare. När vi var klara med det tog vi en taxi till shoppingcentret MBK; 7 våningar shopping, restauranger, bio och annat. Där gick vi runt i några timmar innan vi kände oss nöjda och åkte tillbaka till Khaosan igen. Där shoppade vi lite mer och sen vände vi tillbaka till hotellet och poolen. Vi handlade:

- Glasögon till mig (synundersökningen bestod i att optikern frågade vad jag hade för synfel, slängde i samma styrka och frågade om det var bra eller om jag ville ha starkare glas)
- Skor till mig :)
- Keps till Daniel
- En T-shirt till mig och en till Daniel
- En klänning
- Två par flipflops till mig
- Present till Daniels mamma
- Badshorts till mig
- Tre par "Vans"-shorts till Daniel
- En läderväska med fransar till mig
- Tre par örontunnlar till Daniel
- Ett bälte till mig

Jag tror det var allt. Tre-fyra olika försäljare försökte få Daniel att beställa skräddarsydda kostymer och skjortor och samtliga misslyckades, trots att de alla pratade lite svenska. En av dem sa "Billigare än Ollared!" vilket var ganska roligt. Killen som dock fick oss att dra lite extra på smilbanden var han som sa:

"- God made man, I make gentlemen!"

Tid och sömn

Det kommer bli lite okronologiskt här i bloggen ett tag. Har fortfarande en del kvar att berätta om Thailandsresan men jag orkar inte skriva nu. Strax innan halv åtta i morse, svensk tid, landade vi på Arlanda. Har varit vaken hela dagen, vi har packat upp och dessutom hunnit tvätta alla saker vi hade med oss. Jag lyckades bra med att sova på planet men det gjorde inte Daniel, så han sover sen en stund tillbaka. Jag är lite trött men tänkte att jag skulle läsa lite. Ju längre jag håller mig vaken ju kortare tid dröjer det tills jag vridit tillbaka dygnet.

Godnatt!

Songkran 4 - fortsättningen

Nåväl. Vi lämnade alltså ett regnigt Koh Chang vid nio på måndagsmorgonen. Vi hoppade in i en minibuss tillsammans med en massa annat folk som också skulle till flyget och sen påbörjade vi resan mot färjeläget och sen vidare till flygplatsen i Trat. En del hade redan börjat lämna ön efter helgens nyårsfirande så det var ganska fina bilköer när vi närmade oss färjan. Efter vi stått stilla rätt länge i en saftig uppförsbacke vinkade vår chaufför till sig en av parkvakterna som även fungerade som trafikpoliser och plötsligt vinkade han förbi oss. Jag antar att han förklarade att vi skulle med flyget och att vi hade lite bråttom. Svårt att veta :)

Iallafall, vi hann till flyget i tid och vi anlände till Suvarnabhumi Airport runt tre på eftermiddagen. Därifrån tog vi Airport Rail Link, ARL, till Phaya Thai Station, och där hoppade vi in i en tuk-tuk som lovade ta oss NÄRA Khao San Road, eftersom det var sista dagen av Songkran och gatorna runt Khaosan var avspärrade till förmån för nyårsfirande thailändare och faranger, alltså västerlänningar, i huvudsak européer.

Under vår färd passade vi på att täcka våra ryggsäckar med regnskydden och chauffören gjorde tummen upp i backspegeln. Nåt kvarter längre bort fick vi vår första dusch med vatten, och sen bara fortsatte det. Chauffören var till och med så behjälplig att han stannade och lät dem hälla vatten över oss. Oh well... Man får ta seden dit man kommer tänkte vi och skrattade och lyckönskade vattenspridarna. Framme vid Khaosan var kaoset ett faktum. Jag har nog aldrig sett så mycket folk på ett och samma ställe, alla, även vi, var helt dyngsura från topp till tå, och varannan meter var det nån ny främling som kletade talklera i ansiktet på en. I det här galna vattenkriget skulle vi alltså försöka hitta vårt hotell... Det gick sådär. När vi kom till ett ställe som verkade vara rätt så var det fel, för det finns flera olika hotell i Buddy Group. Just då tog min energi och mitt goda humör slut. Vi tog oss knappt framåt och det skvalpade i skorna och leran rann ner i ögonen. Helt utan att veta vart vi var riktigt så beslutade jag att vi skulle vika av in på en liten gränd eller sidogata. Vi följde den tills den tog slut och vi kom ut på en annan del av Khaosan road, bara ca 20 meter från vårt hotell. Halleluja! Vi hade nog spenderat ca 40 minuter med att ta oss totalt 300 meter, nu tog det typ fem minuter. Helt galet mycket folk!

Vi checkade in på hotellet och tog en välbehövlig, varm dusch, för det är inte bara ljummet vatten de kastar utan isvatten. Huja! Sen sköljde vi ur leran ur våra kläder och hängde upp allt på tork över hela hotellrummet.

När vi var klara med det var jag så färdig att jag bara ville gå och lägga mig men vi gick istället till en restaurang i samma hus och käkade. Vågade inte ge oss ut på gatorna igen, för åtminstone jag hade fått mer Songkran än jag kände att jag behövde. Missförstå mig rätt, Songkran är en jätterolig högtid, alla är glada och vänliga, men att gå och släpa på en tio-tolv kilos ryggsäck efter att ha varit vaken sen före soluppgången, och efter att ha rest i ca tio timmar och sen dessutom inte ha ett torrt plagg på hela kroppen, och vart du än vänder dig får du skålar med vatten över dig, eller blir beskjuten med vattengevär - efter en stund är det helt enkelt inte lika roligt längre.

Det blev en hyfsat tidig kväll för oss i Bangkok kan jag meddela.

Bilderna från Khaosan Road har jag lånat från http://www.rtwbackpackers.com/

Songkran: To be continued...

Nu är vi i Bangkok. De firar fortfarande Songkran här i Thailand. Speciellt här på Khao San Road där vi bor. Det har varit en händelserik dag som är värd att bloggas om, men jag är helt enkelt alldeles för trött för att kunna göra dagens händelser rättvisa. Festivalen pågår utanför vårt fönster och ljudnivån är på, ja festivalnivå, typ. Jag kommer dock sova som ett litet barn trots alla ljud utanför, efter att ha vaknat före soluppgången och sen spenderat större delen av dagen på resande fot. Berättar mer imorrn!

Bangkok nästa :)

Nu sitter vi på flygplatsen i Trat och väntar på propellerplanet som ska ta oss till Bangkok och Khao San Road.

Tourists FTW!

Happy Songkran!

"Det thailändska nyåret, Songkran inleder regnperioden i södra delen av Thailand. Man firar nyåret den 13-15 april och enligt traditionen slänger man stora mängder vatten på varandra för att möta det nya året ren och lycklig. Songkran firas även i Burma, Laos och Kambodja.

Songkran firas överallt utomhus med att man sprutar vatten på allt och alla. Vänner och förbipasserande, samt bilar. Man slänger även vit färg (vatten blandat med talk, barnpuder). Det är en mycket stor fest men den har vissa regler. Är man nybörjare så bör man främst vara ute dagtid för på natten är det inte lika kul. Att bli målad vit betyder lycka, att få vatten på sig betyder att man blir ren till det nya året. Alltså är bådadera en vänlig gest."

(Texten är saxad från Wikipedia)

Songkran innefattar mycket mer än så för thailändarna, men som turist är det det som beskrivs ovan som är det mest märkbara. Och vi blev både vita i ansiktet och jätteblöta. Helt dyngsura faktiskt, skulle jag vilja säga. Men det är roligt också, och alla är så glada och de vill verkligen väl, även om den lilla västerländska flickan utanför SevenEleven blev halvt ihjälskrämd när en thailändska sprang efter henne och kletade talk i ansiktet på henne. Hon började storgråta stackarn.

Happy Songkran!

Songkran 3

Idag vaknade vi före tuppen. Tror inte ens klockan hade hunnit bli 06 på morgonen när jag slog upp korpgluggarna. Åt frukost ute på verandan och sen packade vi en kajak med lite grejer och så bar det iväg nerför floden den korta biten till utloppet till havet och sen styrde vi ut på böljan den blå. Paddlade i kanske en halvtimme ut till en liten ö där vi hade tänkt snorkla, men väl där gick det så mycket vågor och det var jättemycket sten så vi struntade faktiskt i snorklingen. Vi tog dock lite bilder, men de ligger fortfarande i kameran såklart, så det kanske kommer bilder lite senare, efter vi kommit hem. På vägen tillbaka stannade vi till vid stranden och badade lite. Efter det har vi badat och solat lite till och så har vi ätit lunch nere på Tiger Hut. Helt okej mat till helt okej priser. Efter en dusch här hemma blev det en liten middagslur men nu känner jag att livsandarna börjar återvända så nu ska vi snart promenera upp till samhället en sväng, tror jag. Tjing!

Songkran 2

Ikväll regnar det, som fan. Ca två minuter efter att vi hade bestämt oss för att ta båten över till restaurangen på andra sidan floden började det. Det är snart 1,5 timme sedan. Det blir nog yoghurt och Pringles till middag ikväll. Och vaggvisan blir Songkran-firande thailändare som sjunger västerländska best of karaokehits, avbrutet då och då av strömavbrott som resulterar i att de måste starta om PCn så vi hör Windows-inloggningen på högtalarsystemet lite nu och då. Däremellan spelar de upphottade remixar av populära dansdängor.

Och i bakgrunden mullrar åskan.

Songkran 1

Tropiskt väder betyder även tropiska oväder. Inatt åskade det som bara den. Blixtarna ljungade i ett och det dånade mellan bergstopparna (små berg men ändå berg). Himmelen stod öppen för ett skyfall utan dess like och det var helt enkelt inte möjligt att sova även om man försökte. Vet inte hur länge det höll på, kanske 1,5 timme eller nåt, och sen lugnade det sig.

Idag är det första dagen av Songkran, det thailändska nyåret. Det firas med ett allmänt vattenkrig. Vi promenerade in och handlade lite frukost och tog ut pengar, och då fick vi varsin skål med vatten över oss. Utöver det har det inte varit så blött. Det är fuktigt och varmt så man orkar inte göra så mycket, men vad gör det när man har semester? :)

Personalen på resorten tvärs över floden hade kajaktävling här utanför tidigare idag. De blev blöta nästan allihop. Det var ganska roligt att titta på :)

Baan Rim Nam

Framme på Baan Rim Nam. Är sååå glad att jag hittade det här stället på nätet. Det är ett litet guesthouse med ett fåtal rum och just nu är det vi och ett par tyska tjejer som bor här. That's it.

Ägaren Ian är jättetrevlig och väldigt hjälpsam, och han ackompanjeras av två golden retrivers, Santa och Brownie samt två lata katter som jag inte riktigt vet vad de heter. Han har även en inneboende med en liten bebis och en anställd house maid som hette nåt på P.

Vi bor invid floden, på pålar över floden för att vara precis, och vårt rum är rymligt och hemtrevligt. Utanför rummet finns verandor (soldäck) med bänkar, bord, hängmattor och solstolar. På floden puttrar båtar förbi med jämna mellanrum. Om vi vill äta middag på nån av restaurangerna tvärs över vattnet så kommer de helt enkelt över och hämtar oss med båt.

Livet kunde helt enkelt vara mycket sämre för vi har det riktigt, riktigt bra!

Scenbyte igen

Om en timme lämnar vi härliga Koh Mak. Med facit i hand hade jag nog velat spendera några dagar till här på ön. Vilken underbar, fridfull plats att vara på. Men vem vet, kanske åker jag tillbaka hit nån gång i framtiden :)

Vaken

Vet inte om det är bra eller dåligt att jag vaknar av mig själv runt klockan 06.30, thaitid. Det innebär att det är typ midnatt hemma. Obra tror jag. Kommer bli en jobbig omställning när vi kommer hem. Nu har jag iallafall varit vaken i nästan två timmar och det börjar vara dags för frukost. Häpp!

Mörkt som...natten

När det blir mörkt här på Koh Mak så blir det jättemörkt. Det finns inte så mycket ljus på ön helt enkelt. Därför finns det en ficklampa i varje bungalow så att man slipper trampa på saker eller så. Fast det är tydligen ingen garanti att påtrampande undviks iallafall. Inte när det finns kamikazekrabbor i närheten. Jag hann verkligen inte undvika att trampa på den stackaren. Han var så snabb och jag var mitt i steget, han sprang in under min fot och jag såg det bråkdelen av en sekund innan han blev krabbmos under min ena flipflop. Usch vad otäckt det lät...

Stackars, stackars krabban!

För övrigt kan jag berätta att efter ordentliga regn kommer svärmande flygmyror här i Thailandet. Förra året på Lanta var det samma sak. Det vimlar av dem runt alla lampor, och om man har tänt inomhus, ja då kommer de in helt enkelt. Vi lyckades täppa till springan under dörren med handdukar och släcka alla lampor så att krypen hellre letade sig nån annanstans.

Tänkte lite på min myrfobiske bror och konstaterade att det kanske var tur att han inte var här :)

Solnedgång?

Idag har vi haft vår första dag med dåligt väder sen vi kom hit. Det har regnat och åskat om vartannat större delen av dagen. Det var fint i kanske 1,5 timme där vid lunchtid, men sen har det varit mulet och regnigt hela dan. Om ca 20 minuter går solen ner, men det är bara nåt jag vet för vi ser ingen solnedgång ikväll. Molnen skymmer solen och åskan mullrar på avstånd. Får hoppas på en bättre dag imorgon!

Koh Mak

Nu har vi flyttat till Koh Mak i några dagar. Närmare bestämt tills på fredag. Vi kom hit runt tio på förmiddagen igår och vi har inte gjort nånting sen dess. Eller jo, vi har ätit lunch och jag fick i mig mitt första ordentliga mål mat på två dagar. Och så åt vi middag på kvällen. God grön curry, inte nån turistkryddad variant utan smarrig curry. Om min mage blir lite gladare ska jag testa deras tom yam, en riktigt kryddstark soppa med skaldjur, citrongräs och grönsaker. Åt det i förra veckan och det var såååå gott! Och såååå starkt att läpparna kändes som om de brann! :)

Igår tog vi även med oss snorklarna och inspekterade omgivningarna precis här utanför resorten och vi hittade faktiskt lite korallrev. Fast tråkiga sådana. Det fanns dock lite fisk att titta på, även om det var ganska fattigt och relativt dålig sikt. Jag är jätteglad att vi köpte egna masker och snorklar, för det är ganska kul att bara slänga sig i och utforska lite. Och skönt att ha koll på hur botten ser ut där man sen ska sätta ner fötterna :)

I morse vaknade jag strax före sju, en timme innan väckarklockan skulle ringa, och hörde åskan mullra på avstånd. Efter en halvtimme eller så var den över oss och ösregnet följde med såklart. I en dryg timma låg vi under täcket och bara lyssnade på ovädret. Nu har vi precis ätit frukost och molnen börjar spricka upp. Det blåser ganska friskt och det är nästan så jag får lite gåshud där jag sitter i skuggan. Men bara nästan :)

Snorkling och fiske

Idag var det dags för vår dag på havet. Jag inledde dagen lätt illamående och med obefintlig matlust. Tvingade i mig några skedar stekt ris, lite juice, en macka och en kaffekopp. Sen bar det av på ett pickup-flak ner till piren i Bang Bao, där vi tillsammans med Eva och Ivan hoppade på en alldeles egen turbåt (för kanske 15 personer) och sen bar det iväg. Det första stället vi stannade på var sikten inte så bra, vattnet var grumligt och det var dåligt med fisk och annat skoj. Vid det andra stället såg man bättre och det fanns en del kul fiskar och här fotade jag en del också. Efter en stund började jag känna mig i olag igen och mådde rätt illa, så jag gick upp på båten och la mig och vilade på durken med en flytväst som kudde. Där låg jag sen, typ hela den återstående delen av turen.

När vi lämnade det andra snorkelstället gick vår båtmotor sönder på nåt sätt, men thaikillarna fick igång den hjälpligt iallafall, så vi åkte vidare och när vi stannade vid snorkelställe nr 3 fick vi byta till en annan, ännu större båt. Vid det laget mådde jag ganska dåligt, och jag fick bara i mig lite vatten och några bitar ananas. Jag snorklade inte mer utan de andra fick klara sig utan mig. Efter en stund var de klara i vattnet och sen lättade vi ankar och körde en liten bit bort där vi släppte ner det igen och det var dags för fiske. De frågade "Fish madam?" Men jag låg kvar och vilade under min sarong. Fiskelyckan log främst mot thailändarna men Eva och Ivan drog också upp några var. Kändes lite konstigt att fiska akvariefiskar dock. När vi var klara var det dags att åka hem, och jag låg och kämpade mot illamåendet hela vägen. Framme i Bang Bao luktade det fisk och sopor och vi kunde liksom inte hoppa på pickup-flaket fort nog och påbörja bergochdalbane-färden hem till resorten. Nu ligger jag nyduschad och sval mellan lakanen, och jag har fått i mig några chips. Sen ska jag prova lite youghurt också.

När man mår sådär illa som jag gjorde idag hade det nästan varit skönt att få bli riktigt dålig så man får ur sig det. Men den "lyckan" hade inte jag. Mår fortfarande lite illa, och det gungar i huvudet efter en dag på sjön, men jag är ändå nöjd med dagen. Får väl se om jag orkar följa med när Daniel ska gå och äta lite senare.

Imorgon blir det mer båt. Speedboat. Vi byter ö!

Ryska valar och speedos

Nu har vi bytt hotell igen, till ett dyrare på en annan strand. Jag tror det är ett ganska fint hotell. Lite väl stort och organiserat för min smak men jag tror det passar alla medelålders ryska par som handen i handsken. När jag hade varit här i en timme ungefär hade jag sett mer blekfet och kräftröd hud än jag nånsin skulle vilja. I alldeles för små speedos. På den här stranden har man liksom missat den thailändska respekten för kroppen och här finns ingen prydhet så långt ögat når. En kvinna gick förbi och jag skulle gissa att hon var i övre 50-årsåldern, vägde ca 20 kg mer än hon borde, och hon hade bandeau-bh och till synes vanliga bikinitrosor. Jag funderade en stund på hur hon egentligen fick sin enorma hylla att stanna i bhn, men så vände hon sig om och jag fick plötsligt nåt helt annat att tänka på. Det borde VERKLIGEN finnas ett bäst-före-datum för hur gammal man får vara om man ska ha stringtrosor..! Fast så länge hon känner sig fin så. För min del var det säkert 20 år sen jag ens hade övervägt stringbikini på stranden.

Kontentan här är att det är en annan typ av strand här, och en annan typ av turist. Tre dagar kommer säkert att kännas alldeles tillräckligt.

Ytterligare en dag i solen

Jag vet inte men igår tror jag det var liiite svalare. Typ nån grad eller två. Min telefon påstår att det är 29 grader mest hela dygnet. Jag säger blaha blaha. Måste vara några grader över trettio iallafall. I förrgår var värsta dan hittills, försmäktande hetta och inte ens en svag bris att se fram emot. Igår var det okej, en lätt vind gjorde värmen uthärdlig. Idag har vi åkt lite moppe och sen var vi på besök i Ban Bang Bao, en gammal fiskarby på stolpar ute i vattnet. Nu var det mest en turistfälla på stolpar ute i vattnet. Ska man shoppa på Koh Chang är det dit man ska åka för där är iallafall allt samlat på samma plats. Inte mycket som var särskilt mycket att ha, men jag kommer nog vilja åka dit igen, om inte annat för att shoppa en t-shirt och kanske ett par badskor tills vi ska åka och snorkla på måndag. Det var en trevlig stund att promenera på piren och sen äta lite i en av restaurangerna ute över vattnet.

Ska iväg på en snorkel-/fisketur på måndag, tillsammans med ett annat svenskt par. Vi ska hyra en privat båt med tillgång till både toalett och dusch, samt käk. Så det blir troligtvis snorkling på förmiddagen, lite chill på nån ö nånstans ett tag mitt på dan, sen fiske på eftermiddagen och förhoppningsvis barbecue på båten efteråt. Vi får väl se om det blir nåt att slänga på grillen... :)

Värmen jag längtade efter...

Idag fick jag äntligen min efterlängtade limejuice. Mums!

Vi råkar ju vara i Thailand under den varmaste perioden på hela året. Det är verkligen varmt. Jättevarmt. Idag har det varit mer eller mindre mulet mest hela dan och åskan har mullrat lite ett par omgångar. Inte en droppe regn, dock. Luften har nästan stått stilla och svetten har liksom runnit i små rännilar längs ben, armar, på ryggen och överallt, konstant. 29 grader i skuggan, dag som natt. Det enda som funkat hjälpligt har varit att doppa sig i poolen eller att svalka sig under ACn på rummet. Man blir liksom utan både ork och initiativ när värmen blir så tryckande. Klockan är nu runt halv tio på kvällen och vår lampa är släckt för dagen. Han bredvid mig har sovit i en halvtimma redan.

Imorgon ska vi troligen hyra en moppe och åka runt lite. Fast vägarna här är rena rama mardrömmarna, så det blir till att köra försiktigt. Slingrande, smala vägar, branta upp- och nerförsbackar och feldoserade serpentinkurvor. Lägg till det vänstertrafik och galna thailändare så får ni en fin soppa.

Det blir spännande!

Framme i Koh Chang

Nu är vi här! Det är varmt. Vi badar. Vi latar oss och läser böcker. Vi äter god mat och vi har druckit öl. En kväll slumpade det sig så att vi båda drack för mycket öl, så sen dess har vi inte druckit öl alls. Inget jag saknar egentligen, det finns ju en massa annat gott man kan dricka :)

Vi började vår vistelse på ön på stranden White Sand Beach där vi bodde på ett ställe som heter Rock Sand. Bra standard, rena rum, god mat, väldigt artig personal. Men inte så hemtrevligt. Inga solstolar på stranden och bara allmänt...tråkigt. Vi betalade 1500baht/natt (ca 330kr) vilket jag tycker att det var värt, rent standardmässigt. Stranden i sig var jättefin och långgrund, och den städades dagligen. Men folket som var där kändes lite...svennebanan. Eller nej, men sådär turistiga och tråkiga, eller... Äh jag vet inte.

För två kvällar sen råkade vi på ett bröllopsfölje på stranden och deras transportsätt var lite utöver det vanliga. De åkte på en elefant som hade "Just Married" skrivet på sidan. Det var lite roligt :) Där snackar vi gentle giants, för om den hade velat hade den kunnat mosa ca 25 italienare, bara sådär.

Idag bestämde vi oss för ett skifte av location och tog - efter att vi väntat ut det värsta regnet - en taxi till Lonely Beach och Green Cottage där vi bor nu. Taxifärden gick från norra till södra änden på ön och kostade 100baht/person, vilket motsvarar ca 20kr. Boendet här ger vi 700baht/natt för, ca 150kr. Eftermiddagen har vi spenderat vid poolen under ett parasoll, för här är stranden inte så mycket att hurra för, det är sten, sten, sten.

Vi har ätit god mat på de flesta ställen vi varit på, men hittills är vinnaren Thors Palace i södra änden av White Sand. Vi blev tipsade om det stället av min vän Jenny som var här förra året. Sjukt god mat - sjukt goda drinkar! En genomsnittlig middag kostar ca 400-500baht (110kr) för två personer och då har vi inte snålat på nåt. Visst kan det bli dyrare, men inte mycket.

En annan sak som är lite kul är att, ja det finns ju hundar här. Ganska många. Och de verkar gilla mig. Häromkvällen kom en hund och la sig bredvid min stol och låg där ända tills en livlig thaibebis försökte lägga sig på honom. Idag när vi kom hit så satt vi i solstolarna vid poolen och då kom en liten tik och hälsade på. Först låg hon bredvid oss och sen la hon sig under min stol. Sen när jag gick in på toaletten hade hon börjat gnälla efter mig. Hon låg under min stol i nån timma. När vi varit iväg och ätit middag låg hon och väntade en bit längs vägen tillsammans med en annan hund och när vi kom tillbaka klev de upp och följde efter oss. När vi kom fram till vår bungalow stod de nedanför och väntade. Efter ett tag öppnade vi dörren för att kolla om de var kvar, och då låg de på vår veranda och väntade.

I'm the dog whisperer!