Favorit i repris

Imorgon, alternativt på lördag, är det dags för mammas årliga kommentar:

- Och nu går vi mot mörkare tider igen! 

Alltid lika upplyftande. Men hon kompenserar det med en omvänd kommentar vid vintersolståndet. Varje år, samma sak. Skönt med traditioner!

Lång dag

Är i valet och kvalet om jag ska åka nåt till lägenheten imorgon och städa lite till, eller om jag ska ta mig lite ledigt och bara fira midsommar? 

Idag hade jag tänkt åka till Second Chance i Öjebyn för att kolla efter en stol och kanske en bokhylla. När jag kom dit kl 10 insåg jag att jag läst fel och att de öppnade först klockan 12. Åkte förbi pappa en sväng men han låg och sov så jag promenerade ner till kyrkan och där strosade jag runt mellan kyrkstugorna och tittade på spetsgardiner och pelargoner och trivdes. Gick till farmor och farfars grav en stund, och sen gick jag till pappa som hade vaknat. Satt och pratade med honom en stund och sen åkte jag till Reprisen, där det känns som att det mest är en massa gammalt skräp, som vanligt. Därifrån for jag till Second Chance, där jag inte hittade vare sig stol eller bokhylla, men däremot ett vardagsrumsbord med mosaik och teak-aktiva ben. 

Tillbaka i stan åkte jag till lägenheten med bordet, som jag passade på att olja in med vanlig ofärgad träolja, sen ställde jag ut mina utemöbler på balkongen och så började jag torka ur skåpen i köket. Hann inte riktigt hälften, för jag skulle iväg och träffa en kompis på stan. 

Väl nere på stan kom jag plötsligt ihåg att det ju är midsommarafton imorgon och att jag som bara tar en öl då och då ute på lokal helt glömt bort att man kanske måste gå på Bolaget och handla. Så det blev lite stressigt. Men jag hann både handla drycker, smita in på Clas Ohlson och byta de felaktiga skruvarna till kökslådorna samt köpa en avbitartång, och så sprang jag in på Apoteket en sväng. 

Sen åt jag god mat och drack ett par öl innan jag gick hem. Tittade förbi hos Johan på vägen och önskade trevlig midsommar och nu ligger jag här på sängen och är trött. Ska plocka ihop lite här i rummet så att moster har nånstans att sova imorgon.

Att plocka sju sorters blommor känns lite motigt. Eller är det imorgon natt man ska göra det?

Fixar och donar och håller på...

Jag håller ju som bekant på att fixa i ordning lägenheten för inflytt, och det är en hel del att göra, minst sagt. Städningen var liiiite mer omfattande än jag trodde och jag har hittills bara tagit mig halvvägs. I köket. Ska försöka ta andra halvan imorgon, om jag lyckas komma igång tidigt vill säga. Vill inte lämna det halvfärdigt igen. Jag har kvar att torka/rengöra skåp invändigt och utvändigt, rengöra ugnen och kyl och frys. Sen är det dags för badrummet, och så dammtorka lite i hallen och klädkammaren - SEN kan jag dammsuga och våttorka golv. Efter det är det bara fönstren kvar. Suck. 

På onsdag kommer mina möbler. Tjohoo!

Idag känns det som att jag inte fått nånting gjort, men om jag räknar upp det jag faktiskt HAR gjort så är det ändå en hel del: 

• Målat två pinnstolar och en pall

• Oljat in trätrallen på balkongen

• Monterat ihop balkongbordet

• Packat upp balkongstolarna

• Monterat 18 nya handtag på köksinredning och garderober, 5 kvar men måste ha andra skruvar. Köpte fel - IGEN!

• Monterat en stickpropp på sovrumslampan och hängt upp den i taket

• Hängt upp balkongbelysningen

• Pimpat balkongen med flaggor

• Fixat beslagen till sopskåpet, ena fästet hade släppt och dörren var helt sned. Inte nu längre!

Yrkesval och sånt

Jag har fortfarande inte hört nåt om tjänsten. Distriktschefen sa att jag skulle få veta inom en vecka - det skulle varit senast den den 17e maj. Inte ett ljud. Det enda jag vet är att hon hållit intervjuer och att hon väljer mellan tre personer, och att ingen av dem är jag. Det är sååå dåligt skött alltihop. Det påverkar såklart min känsla för företaget, det är lite svårt att tagga till och göra det där lilla extra. Med en annan vikarierande butikschef på plats finns det inga timmar för mig till hösten, bara 13-15 timmar/vecka och det klarar jag mig inte på. 

Jag är dessutom värd mer, jag har två års utbildning med en yrkesexamen, jag har mer än 6,5 års erfarenhet bara i skobranschen, sen har jag jobbat som opikerassistent i nästan fem år, jag har jobbat på HM, Specsavers, Din Optiker, Två Blå och Synsam, jag har varit lokalvårdare på fabrik. Jag har producerat en egen bok, praktiserat på en reklambyrå och ett homestagingföretag. Jag är intelligent, kommunikativ, serviceinriktad och en lagspelare. Jag är noggrann och tålmodig, och anser att yrkesstolthet är en nödvändighet för att kunna göra ett bra jobb och för att man ska trivas på sin arbetsplats. Jag har varit engagerad i en studentförening, suttit i styrelsen för volleybollklubben, jag har sjungit i flera olika körer och långt, långt tillbaka var jag med och drog igång ett projekt som ledde till att vi fick en samlingsplats för unga här i stan. En plats och ett projekt som inte längre finns kvar men som präglade mig som person. Jag menar, vem skulle inte vilja anställa mig? Jag är ju en tillgång för vilken arbetsgivare som helst! :) På riktigt - jag tycker det!

Tänk om jag visste vad jag ville göra? Jag vet inte om jag egentligen VILL jobba i handeln längre. Överkonsumtion och slit och släng talar egentligen emot så mycket av vad jag själv står för. En gammal bekant tipsade mig idag om en tapetserarutbildning, och det skulle ju kunna vara nåt, med tanke på återbruk och restaurering av gamla möbler och annat, men så var det det där med allergier. Fan. Man får inte vara allergisk mot damm. 

Vaken och ett år äldre

Klockan har precis passerat midnatt vilket i praktiken innebär att det är fredag nu, och även min födelsedag. I år kommer jag nog att ha min minst firade födelsedag någonsin, och det känns faktiskt sjukt tråkigt. Jag gillar att fylla år och jag gillar känslan av att det är MIN dag. Men när man blivit för gammal för att födelsedagarna ska betyda nåt och saknar partner och familj, ja då är det ju precis som vilken dag som helst. Eller nog har jag ju familj, mamma, pappa och bror och så, men ni fattar. Det är väl såhär det kommer att vara hädanefter. 

Deppigt. 

Idag (skriver idag om torsdagen) när jag kom hem från stan efter att ha varit och fixat färgen på håret så var jag så trött att jag la mig och vilade lite. Lite mycket. Råkade sova i två timmar. Så nu är jag vaken. Och lär vara det ett bra tag.