lördag, juni 30, 2018

11 dagar in i kuren

Nu har jag ätit antibiotika i 11 dagar, 2st den det första dygnet, sen en per dag. Folacin äter jag två tabletter i veckan. Sen i tisdags äter jag 4 tabletter kortison per dag, 20mg. På måndag ska jag på återbesök i Sunderbyn och om det inte blivit bättre då måste vi sätta in den tuffa medicinen, Daraprim. Då måste jag gå och lämna blodprover en gång per vecka. Hoppas jag slipper det.

Jag upplever att min syn är i stort sett oförändrad - ser fortfarande jättedåligt, men vad som händer inuti ögat har jag ju ingen aning om. Hoppas att det blir bättre av Azithromycinet jag äter. Mitt allmäntillstånd är bättre, huvudvärken börjar gå över, och jag är inte sådär vansinnigt trött som jag var för ett par veckor sedan då jag bara ville sova. Däremot är jag så himla slut, orkar knappt umgås med folk. Igår jobbade jag min sista dag innan semestern och nu ska jag inte jobba förrän den 30 juli igen.

Om jag inte känner mig piggare om två veckor kanske jag måste gå till läkaren, utmattningssyndrom är inte att leka med, så där vill jag inte hamna igen. Känner mig inte som mig själv. Jag brukar normalt sett vara ganska glad och positiv, men nu är jag...ingenting. Har bara känt mig stressad och jobbet har inte känts roligt alls, trots att jag gör sånt jag normalt tycker är kul. Har bara gått omkring med en känsla av att jag glömt saker, haft ont i magen och inte kunnat sova ordentligt. Jag har blivit irriterad för minsta lilla, både hemma och på jobbet. Jag avskärmar mig nästan helt från andra efter jobbet då jag blir helt dränerad på energi av att ha folk omkring mig. En personlig grej som mest är en iakttagelse för framtiden är att min sexlust varit i princip obefintlig i över en månad. Vilket i sig gör att jag inte känner igen mig själv.

onsdag, juni 20, 2018

Börja ta medicinen

Ögat är dåligt igen och idag börjar jag ta medicinerna.

2st Azithromycin idag, sen en om dagen i 9 dagar till.
Folsyra äter jag 2st/vecka men avvaktar doseringen, förra gången jag fick den här behandlingen var det 2st/dag...
Daraprim väntar jag på (licenspreparat), och där blir det två tabletter första dan, sen en om dagen tills vidare.

Inget kortison den här gången. Varför vet jag inte.

söndag, juni 17, 2018

Flashar

Idag har jag haft fler flashar i ögat. Kanske 4-5 stycken, huvudsakligen i nederkant till vänster i synfältet. Det är grumligare idag än igår. Idag ser jag också fler större prickar, och nu på kvällen verkar det ha blivit en mer samlad massa i mitten av synfältet.

Ska köra upp till Sunderbyn imorgon. Har inte fått tag i nån skjuts så jag kör själv. Det enda problemet med det är att jag måste vänta tills ögondropparna slutat verka något sånär innan jag kan åka hem.

lördag, juni 16, 2018

Ögat igen

Var tvungen att scrolla bland inläggen här för att se när jag senast har problem med ögat och det är mer än två år sedan. Nästan så jag började våga hoppas att det kanske inte skulle komma tillbaka, men... Har haft lite synförändringar de senaste dagarna, särskilt igår (fredag). Mest i nedre delen av synfältet, både till höger och vänster. Har för mig att jag såg ett par flashar i förra veckan också, till höger i synfältet. För 9 dagar sedan började jag få huvudvärk, som höll i sig, dag efter dag, jag har den fortfarande, och tabletter hjälper bara sådär. Trodde i vanlig ordning att jag kanske höll på att bli sjuk, förkyld, har känt mig febrig, frusen, och vissa dagar så trött att jag knappt tagit mig ur sängen.

Så i morse vaknade jag och i hela vänstra synfältet är det nu små, små svarta partiklar, som en nypa blomjord i ett vattenglas...

Måste åka akut till ögonmottagningen i Sunderbyn på måndag morgon. Suck.

Den slutsats som jag själv dragit är att det här oftast kommer när jag varit väldigt stressad under en längre period. Och alla som träffat mig på senaste tiden vet att jag har varit extremt stressad ända sen i februari. Själv är jag egentligen mest förvånad över att jag fortfarande inte blivit sjuk av stressen. Förrän nu då. Jag tror att det beror på att stressen påverkar mitt immunförsvar negativt och då är sannolikheten större att parasiten blir aktiv, kroppen orkar inte kämpa emot. Men det är bara min egen teori. Det finns alldeles för lite forskning om det här för att styrka den.

Inte jättekul, men det är vad det är.