Det börjar kännas...

...i kroppen. Har snart avverkat min andra vecka i Luleåbutiken och idag är det exakt en vecka tills vi slår upp portarna. Jag vågar inte känna efter hur trött jag egentligen är, och tjejerna i butiken jobbar ju lika hårt som jag, fysiskt iallafall, så de lär ju vara minst lika trötta, men inte en suck, inget gnäll, och de är alltid beredda att hugga i om det behövs. Tänk om det varit ett gäng stolpskott...

Nu sitter jag på bussen till Luleå för dagens fys-pass. Imorgon kväll när jag kommer hem till D lär jag stupa i säng. Borta hela veckan - kommer hem och somnar på fem röda. Skojig tjej.