Jag ber om ursäkt...

...för mina vita ben.

Förlåt Stockholm, för att jag chockar dig med min likblekhet. Jag fattar egentligen inte grejen, jag menar ALLA vet ju att det varit vinter och att inte alla har möjlighet att åka utomlands i mars/april bara för att säkra kulören de första barbenta dagarna i maj. Missförstå mig rätt, jag BUS-ar för att slippa känna mig blek, på gränsen till genomskinlig, men jag har inte haft tid. Och slarvigt insmord BUS är inte läckert om vi säger så.

Så idag får jag helt enkelt stå för min obefintliga bränna. Au naturelle. Nästan.