Omställning

Jo, det var ju lite av en omställning när man kom till Thailand. Några saker som jag kommer på såhär på rak arm var:

- Den nästintill solida väggen av värme och fuktig luft som slog emot mig när jag steg ut från den luftkonditionerade flygplatsen i Krabi.
- De aggressivt pushiga taxi-inkastarna som gjorde allt utom att slåss om alla turisters uppmärksamhet, och baht.
- Vänstertrafiken och den känsla av djungelns lag i trafiken överhuvudtaget.
- Alla palmer och den röda jorden, och att allt såg dammigt ut.
- Känslan av att det var ett fattigt land jag hamnat i.
- Salthalten i vattnet var lite av en chock i början, jag vet inte vad jag hade väntat mig. Jag hade nog glömt bort att det skulle vara det RIKTIGA havet...

Detta är bara ett axplock från mina första 6 timmar på thailändsk mark, det fylldes på allt eftersom under hela min vistelse.

Nu är jag så hemma i Stockholm. Ytterligare en omställning. Ingen hälsar. Ingen ler mot en. Allt är grått, i väntan på sommaren. Ingen tutar i trafiken, i stort sett. Solen värmer, men bara lite. Man måste laga sin egen mat, och till och med då är den nästan dyrare än i Thailand.

Nåja, jag vänjer mig nog snart igen. Men just nu känns Stockholm rätt kallt, på väldigt många plan.

Plus att jag tror jag känner av nån slags pollen. Under större delen av resan har min nästappa lyst med sin frånvaro. Jag vet inte om det berott på den fuktiga, varma luften, för redan på planet hem blev det lite sämre igen. Nu nyser jag en massa och är snörvlig, och idag när jag promenerade hemifrån kliade det i halsen och var lite tungt att andas.

Nu måste jag spara batteriet ifall sambon ringer och vill ha en pluggpaus. Tja!