Okej. Nu är det bekräftat. Jag har ett mönster när det kommer till att åka iväg på en sån här semester. Förra året blev jag lite konfunderad men tänkte att nåja, det är väl bara mycket just nu eller nåt. Nu i år inser jag att det antagligen är så här jag funkar.
Har varit så sjukt taggad, så enormt peppad, under så lång tid, ända sen i oktober faktiskt. Jag har tänkt på resan, solen, värmen, hotell, sevärdheter, snorkling och det ena med det tredje större delen av min vakna, lediga tid. Och nu när jag kommit in på upploppet är det som att peppen rinner av mig. När nån påpekar att vi ju faktiskt åker snart och hur gärna de skulle vilja åka istället så blir det mest ett "jaså?" från min sida. Jag känner mig märkligt opeppad och har ingen resfeber alls kvar i kroppen. Men jag antar att opeppen rinner av mig som vatten på en gås på torsdag när vi kliver på jumbojeten som ska ta oss till Bangkok.
Sawadee ka!
Elsa 2 veckor
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar