Anställd!

Ojoj. Jag ligger efter här.

Fredagen började ju lite halvkasst när jag med gråten i halsen satt och rannsakade mig själv och mitt svek mot...mig själv. Att jag dessutom var övertygad om att jag inte skulle få jobbet som jag verkligen ville ha gjorde ju inte att det kändes bättre direkt. Så precis när jag tänkte hoppa i duschen ringde min telefon. Ett Umeå-nummer. Fan... Nu gällde det - inte gråta. Och så säger han att jobbet var mitt om jag ville ha det! Helt sjukt! Jag visste inte vad jag skulle säga. Kunde liksom inte fatta vad det han just berättat faktiskt innebar.

Jag fattar fortfarande inte. Trots att jag åkte ner till Umeå igår och skrev på anställningsavtalet. Värdelöst bilkörarväder för övrigt. Regnet formligen öste ner i princip hela resan ner och hela resan upp. I 42,5 mil. Fy fan. Riktigt jobbigt faktiskt. Men nu är jag anställd, och jag börjar jobba den 1a september. Min första dag börjar med att jag kommer att flyga ner till Varberg och vara där i 2-3 dagar. Måste skaffa bonuskort på flyget, för det lär ju bli lite resor...