Släktträff 2.0

Igår hade vi släktträff på pappas sida av familjen. Vi hade en för 11 år sedan också och nu var det dags för en uppföljning. Jag har lite svårt att formulera mig om gårdagen, jag känner mig fortfarande helt överväldigad. Vi var nästan 60 personer, vi träffades kl 13.00 och skiljdes åt 00.30. Då kändes det som att kanske sex timmar passerat, vilket är helt sjukt med tanke på att det egentligen var det dubbla. Så otroligt trevligt, god mat, fantastiska människor.... Jag vet inte vad jag ska säga. Jag var så glad när jag kom hem, och dagen överträffade verkligen alla förväntningar. Jag och brorsan satt och dumlog hela vägen hem i bilen, och han körde nog lite extra sakta bara för att dagen inte skulle ta slut. Det kändes så iallafall.

Visst, jag kanske inte har jättemycket gemensamt med min släkt, men med åldern verkar de största skillnaderna ha börjat suddas ut. De allra flesta är fantastiska, varma människor som bjuder på sig själva. Jag måste försöka hålla kontakten med mina kusiner och inte låta det gå 11 år till innan vi ses igen. Man måste ta vara på tiden medan man kan. Sen är det för sent.