Har dock lite dåligt samvete gentemot butikerna jag besökte idag. Jag hade bara möjlighet att vara två-tre timmar i varje butik och de hade behövt mig en dag vardera egentligen. Fast jag vet inte, tanken är ju inte att de ska behöva mig för att klara av det dagliga jobbet i butikerna, utan det ska de ju klara iallafall. Men de hade sannerligen ingen lätt uppgift just nu. Kort om folk, sommarpersonal utan rutin, NY personal (hur tänkte man då, ta in nytt folk när vi ska vända hela butiken?), och hög försäljning och dagliga leveranser av mera skor som måste packas upp. Jag hjälpte dem så gott jag kunde på typ två timmar, och sen fick jag lov att lämna dem med resten kvar. Egentligen skulle vändningen av butikerna vara klar idag, men i de butikerna jag besökte idag så var de inte ens i närheten. Men det ordnar sig nog imorrn. Det löser sig.
Jag längtar hem. Snart är jag hemma. Imorrn ska det visst bli jättefint väder säger de som vet. Imorrn ska jag:
- längta efter semestern
- jobba
- längta efter semestern lite till
- gå på ett möte
- leta arbetsskor till D
- shoppa rått-prylar till Brittan
- ta en öl på en uteservering kanske
- sova i min egen säng (men det ska jag göra ikväll också)
Igår läste jag ut "The Heroin diaries : spillror ur ett rockstjärneliv" av Nikki Sixx i Mötley Crüe. Jag läste "The Dirt" förut, och den var helt galen, men den här... Jag tyckte om boken, men fatta, det är ju ingen nöjesläsning direkt. Fy faaan vad tärt att fastna i sån där skit. Men ändå coolt att dela med sig av sina erfarenheter, för det var inte direkt nåt glorifierande sätt att beskriva missbruk på. Uttrycket skitiga rockstjärnor får liksom en helt ny innebörd. Eller så förklarar Nikki helt enkelt vad uttrycket EGENTLIGEN betyder, jag vet inte jag... Jag är däremot helt fascinerad över att människan fortfarande lever. Eller han har ju dött några gånger i och för sig. Men hur som helst - alive and kickin'.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar