fredag, juni 22, 2012

"Glad midsommar!"

Skulle man kunna ha sagt. Eller för de allra flesta är det nog en glad midsommar. Det var det även för mig tills för en stund sen. Bikinin är på och jag ligger i min solstol på balkongen, himlen är klarblå och solskyddsfaktorn insmord.

Men pappa ligger på sjukhuset, igen. Han tuppade av, igen. Han fick åka ambulans upp till PÄS, igen. Antagligen för att hållas kvar för observation över natten och sen skickas hem efter att proverna inte visat nåt, igen. Jävla skit.

Hatar att bo så långt ifrån familjen. Känner mig ledsen och orolig, samtidigt som jag vet att det inget finns jag kan göra, inte ens om jag vore på plats. Men då skulle jag ju iallafall kunna krama pappa och min skärrade lillebror som alltid får vara klippan som stormarna sköljer över... Vilken tur att han har Pernilla så han inte behöver ta itu med allt ensam.

Inga kommentarer: