Ja, asså...

Jo, jag fyller år idag.

Att fylla år nu, när man som jag passerat 30-strecket, är liksom inte lika spännande som det var när man fyllde säg 10, 15 eller 20. Då kunde man knappt sova för att man längtade så mycket - igår gick jag och la mig halv tio, somnade halv elva. Man kunde gå och räkna ner i flera veckor, dag för dag tills det var dags, och idag känns det som "Det var nåt särskilt idag, det är jag helt säker på, men vad var det..?".

Då cirkulerade hela dagen runt att man skulle bli firad först hemma, sen skulle klasskompisarna gratulera och sjunga för en, sen var det fika och kanske kalas hemma...

Idag ska jag titta på två avsnitt av Sons Of Anarchy, duscha, pilla naveln och vänta på nån budkille som ska leverera "nåt" (en present till mig som jag såklart inte vet vad det är), åka iväg och äta middag med min bättre hälft när han slutar jobba. Jag har blivit gratulerad redan, innan han åkte till jobbet, och tydligen finns det presenter, men de ska visst öppnas ikväll. Och några vänner har redan hunnit skicka grattishälsningar på Facebook.

Det kanske egentligen inte är så stor skillnad nu mot då. Men det känns annorlunda. Inte lika magiskt...