Eländig och frusen

Idag är det jobbsöndag och jag börjar inte förrän klockan tolv..! Himla ovanligt men lite lyxigt med en så kort dag.

Helgen har varit extremt händelsefattig, dels pga jobb för både mig och Daniel, men främst på grund av krassligheten jag nämnde i förra inlägget. Igår gick jag och la mig vid åttasnåret och jag tror inte att klockan hann bli nio innan jag somnade. Fredag höll jag mig uppe lite längre men jag tror jag sov runt tio.

Obehaglig känsla i halsen, snuvig, ont i huvudet, bihålor som protesterar ilsket så fort jag böjer mig ner (gissa vad jag gör på jobbet), stela och ömmande muskler i framför allt ryggen och nacken, fryser... Det känns som att det bara är en tidsfråga innan det bryter ut. Skulle hellre se att det gjorde det så jag slipper gå omkring och känna mig såhär eländig.

Det blev ju som sagt en tidig kväll igår och då hade jag egentligen tänkt mig ut och springa idag på morgonen, men jag tror det får vänta tills jag mår lite bättre.

Jag ska istället försöka vända den här aningen deprimerande inledningen på dagen till nåt positivt. Ska krypa in i min OP, äta en god frukost i lugn och ro och sen pyssla om mig själv en stund, innan det är dags att gå till jobbet.

Hejs!