Nu är vi på Koh Samet och här har vi varit de sista fyra nätterna. Vi bor på ett ställe som heter Samet Ville Resort, som ligger på Ao Wai, en av de mest avlägsna stränderna längst söderut på den här lilla ön. Resorten är gammal och lite sliten, och "trädgården" är lite väl vildvuxen för att egentligen kunna kallas trädgård, vi bor typ i djungeln. Vi har råttor, ekorrar, vanliga små och så jättestora geckoödlor, massor av olika insekter, myror, fjärilar och stooora spindlar, sjungande paddor och så har vi sett ett par ormar. Ormarna var vi lite oroliga för, men det visade sig när vi frågade på resorten att de är ofarliga, och att den som vi såg som var 70-90cm lång var en stor orm, och att de inte brukar bli större. Vi har dock blivit bättre på att lysa upp promenadvägarna framför oss på kvällen, man vill ju inte kliva på nåt.
Vi har inte gjort så mycket här, mest tagit det lugnt och slappat, badat lite och läst lite böcker. Maten här på resorten är ingen direkt höjdare och det finns inga andra restauranger i närheten så på kvällarna åker vi oftast in till "stan" och äter och strosar runt i butiker.
Igår skulle Max börja med sitt dykcertifikat och vi andra bokade en snorkeltur där vi även skulle få gå i land på ön Koh Mannai där de har ett räddningscenter för havssköldpaddor. Ön donerades 1979 av drottning Sirikit för att man skulle skapa en plats där skadade och sjuka sköldpaddor kunde tas om hand. Man föder även upp sköldpaddor och låter dem växa till sig lite innan man placerar ut dem i havet. Detta för att försöka öka chanserna för arternas överlevnad.
Det var häftigt att se sköldpaddorna på så nära håll, även om de låg i bassänger. Många hade blivit av med ett eller flera av sina ben i olika olyckor, några hade infektioner som behandlades, andra såg friska ut men kanske hade varit sjuka tidigare och behövde återhämta sig lite. Det fanns även bassänger där de hade bebissköldpaddor i olika åldrar, från riktigt små upp till 6-7 månader gamla. Sen fanns det ett par som förmodligen skulle bli föräldrar, för de låg ensamma i en bassäng med en konstgjord strand där honan kunde gå upp och lägga sina ägg.
Den här anläggningen är inte så välbesökt, för den ligger inte så nära nånting annat och det går heller inga turer dit utan man måste beställa en båt som tar en dit. Vi valde att kombinera turen med lite snorkling, då vi ändå skulle åka ut på havet.
Efter Koh Mannai åkte vi till en ö som hette Koh Talu där vi snorklade en god stund. Det var riktigt fint, dock inte så mycket fisk men ändå helt okej. Stranden och miljön runt omkring var jättevacker, kritvit sand, svarta klippor, klarblått hav och himmel. Där åt vi också vår lunch och roade oss med att titta på alla kaniner i olika färger och storlekar som hoppade runt överallt. Vet egentligen inte vad kaninerna gjorde där men de såg i huvudsak ut att vara välgödda och må bra. Några var jättetama medan andra var lite skyggare.
Efter lunchen åkte vi till ett annat snorkelställe, men där var det bara Caprice, Jossan och Amanda som var nere i vattnet och matade fiskarna. Vi såg på från båten. Jag hade blivit ganska röd av solen redan och vågade inte utsätta mig för mer sol.
Hela dagen blev ganska spontan, vi hade ju inte planerat att åka ut och snorkla, men det kanske var just det som gjorde att det blev så lyckat. Det var en jättefin dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar