Ikväll skulle vi åka till Floating Village på sjön Ton Le Sap, vilket vi också gjorde. Där kollade vi på en hel by med 7000 innevånare som alla levde mer eller mindre hela sina liv på vattnet. Det finns ca 80000 människor som lever på Ton Le Sap, i olika små byar. De lever, älskar och dör på vattet, de gifter sig, de går i skolan, de handlar sin mat. De lämnar vattnet för att handla med olika varor, som fisk och ved, för att gå i skolan när de inte är småbarn längre, och för att begrava sina döda. De är många som förolyckas ute på sjön och lämnar efter sig barn som inte kan försörja sig. De tas om hand av skolorna, som är mer eller mindre beroende av donationer från turister, vilket vår guide inte hymlade med alls. Så vi donerade 20kg ris till en av skolorna, och träffade några av barnen som får sin mat därifrån.
När vi åkte med båten från byn drog det ihop sig till åskoväder. De mörkblå molnen tornade upp sig över hela horisonten och så började det blixtra. När vi kommit närmare land var ovädret över oss och det regnade sidledes och väldigt, väldigt snabbt. Blixtarna ljungade och det började kännas lite läskigt. När vi klev av båten ville grabbarna ha pengar, vilket jag tycker känns helt okej om man vet om de innan, men nu kändes det lite som att vi blev lurade. Men det är skitsamma. De var trevliga och det var intressant. Som sagt, det började åska och storma rejält, och trots att vi sprang uppför landgången var vi helt dyngsura när vi kom upp till bilen. Nu var vi glada för att vi valt det dyrare alternativet med bil istället för tuk-tuk. När vi kört en bit sa vår chaufför att han inte vågade köra längre på grund av vinden, han var öde för fallande träd och för att förstöra bilen i den dåliga sikt och usla föret, och jag klandrar honom inte, jag hade inte heller velat köra vidare under de förutsättningar som rådde. Vi sa att det var okej att stanna, att vi lika gärna kunde äta middag på landsbygden som inne i stan, och efter en lit stund stannade han till vid en av hans vänners restaurang. När vi kom in i restaurangen hade familjen fest och vi blev inbjudna. Frun i huset lagade extra mat och de bjöd på öl i mängder. Efter nån timme lugnade regnet ner sig lite, men vi satt kvar ett tag till för det var så trevligt och de var så gästvänliga. Men efter ett tag var det dags att tänka på refrängen så vi hoppade i bilen igen och åkte mot stan, efter att vi kollat med vår förare så att han inte drack mer än han borde.
Efter ett tag var vi tillbaka i stan, med ett helt oplanerat äventyr i bakfickan. Utan åskstormen och det ymniga regnandet hade vi aldrig stannat hos den där familjen, och då hade vi antagligen bara ätit på stan och fått och lagt oss. Nu fick vi en upplevelse utöver det vanliga, nåt man aldrig hade kunnat planera. Den perfekta avslutningen på en kort vistelse i ett hittills underbart land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar