I surrender

Jag har slutligen kapitulerat. Lyssnat på den stora massan av "jag-vet-bäst-are". Eller kanske man skulle kalla dem för "det-låter-allvarligt-det-där-are". Jag ringde till vårdcentralen idag. Ska dit imorrn och ta en sänka och kolla tempen. För att se om det är virus eller bakterier som orsakat min heshet, hosta och nytt för igår: smärta i ryggen och lungorna. Jag orkar liksom inte hosta ordentligt längre. Helt slut.

Fast jag kan ju berätta för sköterskan på en gång att jag inte har nån feber. Det är liksom inte min grej. Jag blir lika förvånad varje gång det händer. Jag brukar säga att jag aldrig har feber, och det brukar i vanliga fall stämma, fast nu har jag haft feber kanske 3-4 gånger de senaste 2 åren, vilket är ovanligt mycket för att vara jag. Innan dess var det nog drygt 10 år sen. Förra veckan hade jag nog lite feber, som sagt. Men nåt sånt har jag inte känt på kanske 5 dagar. Jag har aldrig varit till vårdcentralen för en förkylning förr, inte som jag minns iallafall. Kanske när jag var riktigt liten, men det vet vi ju allihop att det var jättelänge sen... Jag tycker personligen att det är lite fånigt att gå dit för en sån bagatell, men nåväl. Jag lär väl knappast bli sjukare av att gå dit. Men en sak är säker, om jag känner mig bättre imorrn så går jag inte dit.

En bra sak är att jag har högkostnadskort, men tydligen spelar det ingen roll, för det skulle visst inte kosta nåt. Typiskt. Aldrig får man utnyttja systemet.

Nåja, nu ska jag hoppa i kläderna och göra mig redo för min arbetsdag. Jag jobbar som sagt 12.00-21.15 idag... Blä.