Sämst

Seriöst. Jag är fan sämst. Jag hade skrivit ett skitlångt inlägg om min vecka, men så satt jag i andra tankar och råkade stänga ner webbläsaren utan att publicera inlägget. Vad less jag blir... Får se om jag ids skriva nåt nytt inlägg, men hur som helst blir det inte ikväll. Ska packa upp grejer från denna veckan och sen ska jag packa väskan på nytt, eftersom jag åker till Göteborg imorgon bitti. Är hemma i ungefär 14 timmar den här svängen...

Glömde att den autosparar... :)

Hemma igen efter en galen vecka i Uppsala. Jag har inte så mycket att berätta egentligen. Var framme i Uppsala runt 10 på måndagen, satte igång att jobba direkt och jobbade till klockan 1 ungefär. På bussen in till stan ringde jag Calle och hörde vad han hade för sig och blev uppbjuden på mat och kaffe. Mysigt, och skönt att slippa gå till hotellrummet och sitta där ensam med alla ovälkomna tankar. Checkade in på hotellet och lyckades somna relativt snabbt, i sällskap med Horatio Caine, så klockan kan väl ha varit runt tolv. Var ute i Gränby klockan 8 på morgonen och jobbade till 20.40. BC-n från Farsta (som också ska ha hand om Gränby ett par dar i veckan tills den nya BC-n börjar) tog extrasängen i mitt rum och vi satt i hotellbaren och tog ett par öl på kvällen, innan vi kröp till kojs. Var i butiken 8 på morgonen och vi jobbade som idioter. Jag fick exponera i stort sett hela butiken själv hela veckan, medan alla andra fyllde på raderna. Kändes som att det gick väldigt långsamt. Runt 14 på onsdagen kom vår försäljningschef från Varberg, för att närvara vid nyöppningen. Lite läskigt men det gick bra. Vi var helt färdiga med butiken när klockan var 16.30 och det var 1½ timme kvar till smygpremiären (för hela Gränby Centrum). Vi klarade det! JAG klarade det. Min första, helt nya, egna butik..! Jag åkte till hotellet runt nio på kvällen och tog en lång, välbehövlig dusch. Strax efter halv 11 ringde mina kollegor och vi träffades i hotellbaren för att varva ner med ett par öl. Riktigt skönt att allt gått så bra. Jag fattar inte hur det gick till men vi klarade det, trots att jag tyckte det såg mörkt ut vissa stunder. I morse var vi i butiken klockan 9, för den egentliga öppningen. Alla jobbade i butiken, och vi krängde skor och servade kunder. Vi på DS och VILA hade mest folk i hela centrumet, iallafall innan H&M öppnade. Jag vet inte hur mycket kunder de hade, för jag gick aldrig förbi, men jag antar att de hade mycket. Det roligaste i det hela var att de andra skobutikerna inte alls hade några kunder igår kväll, inne på Euro Sko hade de totalt 5 personer varav två var väktare... :) Vi hade mycket folk. Vi sålde för runt 55000 på 4 timmar igår. Ingen aning hur det gick idag. Men det kändes bra när jag åkte därifrån vid 12. Kom med ett tidigare flyg, och nu ska jag packa och göra mig i ordning inför morgondagens resa till Göteborg. Najs.

05.30

Måndag morgon. Uppsalavecka. Blandade känslor. Hade svårt att sova i natt. Tänkte på hajn grabben, butiksöppning och TV-spel. I valfri ordning. Somnade till sist. Hoppas jag inte har tid att tänka i veckan, annars kan det här bli riktigt jobbigt. Nu ska jag svepa mitt kaffe, borsta tänderna, ta på mig ett ansikte, gå ut med soporna och sen invänta taxin till flyget.

Puss!

Söndagmorgon

Så har ännu en helg i stort sett passerat. Söndag förmiddag, en lätt huvudvärk, pyjamas och TV-spel. Precis som igår. Fredagen spenderade jag med lite jobb och sen på kvällen så kom Des förbi och vi gick och hyrde en film och köpte glass och annat mumsigt, och så såg vi inte på filmen vi hyrt utan på den gamla klassikern "När lammen tystnar" istället. I slutet av filmen var jag så trött så jag höll på att somna där jag satt så sen var det dags för sängen. Igår, lördag, satt jag framför TV-spelet hela dagen, mer eller mindre, Okami. Mycket bra, och väldigt mysigt, om nu ett TV-spel kan vara det. Vid 17.30 åkte jag och mötte Des på Ica Maxi och vi handlade grejer för att göra palt. Sen for vi till mig och kokade palt. Vilket äventyr! För Des, alltså :) Näe, men det var kul, det gick bra och framför allt: det blev JÄTTEGOTT! Paltarna blev i och för sig rätt små, men ändå. Jag åt 5 och hon åt 4. Man är väl pitebo... Sen kollade vi på filmen vi hyrde kvällen innan, och den var sådär. Lite spretig story. "The Cleaner" med Samuel L Jackson. Ingen film man måste ha sett, inte särskilt minnesvärd.

Idag är det ju då söndag. Ska spela lite Okami, och sen ska jag gå och möta Des på Göteborg för veckans Bit för Bit. Sen antar jag att jag ska röja undan lite här, och packa för min vecka i Uppsala. Får väl se hur det går att vara där. Det går rätt bra att undvika att grubbla på det som finns (fanns) i Uppsala, men vi får väl se hur bra det går när man befinner sig I Uppsala. Kan vara svårt att koppla bort. Jag hoppas att jag kommer att ha så mycket att göra att jag inte har tid att fundera. Jag har inte tänkt så mycket på det här på ett tag. Jag vet inte vad jag känner. Kanske inget alls. Han gjorde sitt bästa för att ta död på eventuella känslor, och fan i mig om han inte lyckats också... Eller så inte. Jag vet inte. Jag är mest ledsen över situationen och så är jag nog lite bitter. Men mest, och det är jag inte stolt över egentligen, ser jag nog ner på honom. Jag tycker att alla människor har rätten att få känna hur de vill, jag menar, vill han inte att vi ska höras, så fine, då hörs vi inte. Men jag tycker det är lågt att inte ha ryggrad nog att förklara det på ett bättre sätt. Han var i och för sig väldigt tydlig med vad han ville och inte ville, men jag hade uppskattat att få lite mer information.

Ungefär som med Stieg Larssons och Liza Marklunds böcker. Jag gillar inte deras böcker, medan halva Sverige verkar älska dem, och jag förstår inte varför. Visst, historierna är välskrivna, men vi får inte veta särskilt mycket om personerna. Vi får veta saker de varit med om och hur de handlar i vissa situationer, men vi får inte veta varför personerna handlar som de gör. Vilka moraliska betänkligheter har de? Vilka svagheter? Gillar de jordgubbssmak eller choklad på glassen? Vilka är deras största fobier, varför är det deras fobier och hur reagerar de när de ställs inför den?

Så nu jämför jag alltså en person som jag verkligen tyckte (tycker) om med vad som i mina ögon är dussinlitteratur (fast i andras ögon kioskvältare). Jag undrar vad det egentligen betyder?

Till sist vill jag bara säga att det faktiskt kan få sluta snöa nu om det vill...det är helt okej med mig.

Phew...

Där var de igen.

Say what?!

Vad fan? Var e mina inlägg? Nu är det nån bugg i farten på Blogger... Hoppas de kommer tillbaka.

Ombyggnad i Farsta

Skulle man ha tagit och sammanfattat veckan kanske? Har ju hållit er på sträckbänken ett tag nu. Egentligen finns inte så mycket att berätta.

I måndags flög jag ner till Stockholm, lite krasslig och utan röst, lämnade väskorna på hotellet och tog t-banan ut till Farsta där jag fick se butiken för första gången. Vi började jobba med att ställa i ordning lite, och när klockan var runt 17 var jag helt knäckt. Trött, snurrig och febrig. Och orolig och osäker på om butiken skulle hinna bli klar och om jag verkligen skulle fixa det här. Somnade vid halv tio och vaknade 7 på morgonen.

Tisdag fick jag med mig JV ut till butiken och hon hjälpte mig strukturera upp lite. Sen gick allt som en dans. Vi gjorde om vissa delar av butiken och det blev jättebra, allting började falla på plats. Efter 12 timmar i butiken åkte vi till stan och gick och käkade på Mandira, där de i stort sett städade ut oss ur restaurangen, men jag tycker att om de så gärna ville gå hem hade de ju faktiskt inte behövt släppa in oss, för dörren var låst när vi kände efter, fast det stod att de hade öppet i 1½ timme till. Hur som, god mat, en öl, och gott sällskap efter en lång men produktiv arbetsdag.

Onsdagen gick som på räls och jag kände verkligen att vi hade läget under kontroll.

Torsdagen - öppningsdagen - skålade vi i champagne innan öppning och alla var så glada och min chef log med hela ansiktet och sa hur nöjd hon var med butiken. Jag fick höra att alla hade tyckt att jag var lätt att arbeta med och butikschefen tyckte jag var jättestrukturerad och kompetent.

Runt 17 lyfte mitt flyg mot Umeå och jag var hemma runt 19 igår kväll.

Nästa vecka öppnar vi i Uppsala, med en dag mindre att spela på. Istället för att öppna torsdag öppnar vi på onsdag. Läskigt. Men jag hoppas det går bra.

Framsteg

I tisdags fick vi glädjande besked om vår kollega. Hon hade rört på både armar och ben för första gången på över 2 veckor. Hon hade till och med varit så vaken att hon hade på sig glasögonen. Hon opererades i halsen för en vecka sedan och nu har hon lunginflammation och är fortfarande intuberad via halsgropen, men det känns som att det går framåt iallafall. Med små, små steg.

Hemma - skönt...

Kanske orkar jag sammanfatta veckan imorgon, men just nu vill jag bara krypa ner under ett täcke framför TVn och bara njuta av att vara hemma. Så det är vad jag tänker göra. Puss!

Mycket jobb blir det

Har inte tid att skriva nåt vettigt idag heller. Ska upp om runt 6 timmar. Allt har gått bra, har haft en fin dag. Butiken är klar!!

Kanske ni får en mer omfattande uppdatering imorgon kväll när jag kommer hem igen. Finns mycket att skriva men det handlar mest om jobb. Och hur bra jag är :)

Imorgon ska vi ha öppning, tjohoo!

Hektiskt

Jobbat som bara den idag. Borde vara trött, men istället är jag uppe i varv. Ska försöka sova lite alldeles strax eftersom jag ska vara i Farsta runt kl 8 imorgon bitti, för då ska jag rikta lamporna i butiken. Skriver mer imorrn, för jag är varken peppad eller har tid att berätta hur dagen varit, men den har varit bra, och det är ju bra!

Puss och godnatt!

Feber i Farsta

Är i Stockholm. Har jobbat i Farsta idag. Känner mig osäker och som att jag inte har den kontroll jag önskar att jag hade över situationen. Jag skulle ju egentligen vara med för att lära mig i den här butiken, men nu är det jag som är ansvarig och ska lära andra istället. Min chef skulle varit med, men hon blev tvungen att åka till Uppsala, och då skulle min DC vara med istället, men då blev hon sjuk... Jag är också sjuk. Började tappa rösten igår, och den är fortfarande inte vad den brukar vara. Jag hostar och jag har lite, lite feber nu. Fryser som en hund. Borde försöka få i mig lite mat och sen lägga mig och sova så jag är lite piggare till imorgon. Får jag bara sova och vila ut ordentligt så kommer det nog kännas bättre i butiken också.

Brrrr...

Kollega-uppdatering

Min kollega är fortfarande jättesjuk. Hon har opererats i halsen för infektionerna, och nu har hon fått lunginflammation. I samband med operationen i fredags så tog de bort slangen till respiratorn ur halsen på henne och sattde den direkt på halsen istället, en trakeotomi. Det är bra för att då kommer de att kunna väcka henne tidigare än om hon hade haft slangen kvar i halsen. Hon ligger fortfarande i tryckkammare från och till, för att hjälpa kroppen producera vita blodkroppar. Läkarna är försiktigt optimistiska, men läget är fortfarande kritiskt. Hennes familj hade frågat hur länge de kunde räkna med att det skulle ta för henne att återhämta sig helt, och fick svaret att det kan ta runt ett års tid innan hon är fullt återställd. Fy fan, vad otäck hela den här grejen är...

Hes och faktiskt trött...yey!

Gårdagen var ganska rolig, men inte mer. Det var roligt att gå ut med Danira, men jag var nog inte så peppad. Det var en okej utekväll.

Idag har jag Bit-för-bitat med Des. Det gick ganska bra, 23p. Jag har dessutom packat klart inför morgondagen. Jag ska diska men det gör jag imorgon bitti. Jag tror taxin ska få hämta mig klockan 6.

Jag började hosta i torsdags. Jag hostar fortfarande. Och jag är sjukt hes idag. Jag hoppas det går över till imorgon, för jag lär ju behöva prata om jag ska kunna vara arbetsledare... Ska kolla lite på TV nu tror jag, och sen ska jag försöka sova. För en gångs skull är jag trött trots att jag ska upp tidigt, och det är såååå skönt. Kanske får jag sova inatt.

Mjau!

Gnäll och kärleksmanual

Alla hjärtans dag. Jag tycker verkligen inte om den här dagen. Jag känner mig aldrig lika bortglömd och värdelös som jag gör den här dagen. Som jag har väntat, år efter år, på att någon skulle överraska mig med ett kort eller en liten hälsning, eller till och med ett telefonsamtal eller VAD SOM HELST! Visst, när man varit ihop med nån så har det ju hänt att man blivit lite ompysslad. Och pysslat om tillbaka, självklart. Men när man inte blir det, då känns det lite extra ensamt.

En annan sak som kan vara bra att veta om man vill säkra sin plats som potentiell special someone till mig: Jag har ALDRIG fått ett påskägg. Jag har ALLTID velat ha ett. Om jag skulle få ett påskägg med bara godisar jag tycker om som plockats specifikt för det ändamålet, så skulle jag antagligen smälta som smör i solsken. Att någon först brytt sig om att komma ihåg vad jag tycker om och sedan gjort sig besväret att ge sig ut och fixa det, och så dessutom förpacka det i en fin, rund, liten presentförpackning, och sen, som grädden på moset, överraska mig med påskägget när jag minst anar det (ja runt påsk då, såklart).... Det är nog min ultimata "gift of love".

Mitt ex och jag blev faktiskt ihop på alla hjärtans dag, och det är en lite rolig historia. Vi var båda singlar och vi var bittra på den här påhittade högtiden som bara sparkar på dem som redan ligger (dvs som kanske inget hellre vill än att hitta nån att kramas och gosa med), så vi gick och köpte en skrivbok och en flaska rött och sen gick vi till mig (för alla andra hade places to be - people to see) för att tillsammans skriva ner hur värdelös alla hjärtans dag var. Istället för att skriva så blev vi ihop istället. Vi misslyckades med vårt mission, men vi lyckades hålla ihop i nästan 5 år. Tadaa!

Förra året var jag ju involverad i någon, och då blev jag faktiskt utbjuden på middag. Det var trevligt.

Men det som jag gnäller över är avsaknaden av de där spontana små hälsningarna som visar att någon tänker på en, och då menar jag inte bara romantiska sådana utan även vänskapliga. Jag får inte många såna överhuvudtaget, och det bekommer mig inte så mycket i vanliga fall, men just den här dagen så svider det lite.

I want some luuuuv...

Fortfarande kritiskt

Jo förresten, min kollega är fortfarande sjuk. Det sista jag hörde var att hon har börjat producera vita blodkroppar, med hjälp av att hon får ligga i tryckkammare till och från. Friska människor har ett värde på mellan 7 och 8 i vita blodkroppar, hon är nu uppe i nästan 5. De har börjat minska hennes morfindoser, och hon hade visst öppnat sina ögon i måndags, men hon är fortfarande inte kontaktbar, och definitivt inte utom fara ännu. Men vi hoppas-hoppas-HOPPAS att hon ska bli bättre snart. Hennes kropp måste ju först och främst slå ner infektionen hon har och det är därför det är så bra att hon börjat få tillbaka sina vita blodkroppar, för utan dem kan hon inte vinna över nån infektion...och då ligger hon risigt till.

Vinterdag i min stad

Sådärja. Nu är klockan över 17 och jag har officiellt slutat jobba för den här veckan. Inofficiellt jobbar jag i stort sett hela tiden. Jag kommer att vara tvungen att jobba lite i helgen, för min egen skull. Ska skriva en liten kom-ihåg- och att-göra-lista till öppningsveckan i Farsta, som börjar nu på måndag. Jag tror det kommer att gå bra. Det kändes bra när jag satt och gick igenom den kommande veckan med JV. Det ska bli skoj!!

Idag när jag tog min lunchrast så gick jag en promenad längs älven. Så här fint var det idag:

Ikväll blir det inte mycket rajtan-tajtan för den här tjejen. Jag ska ägna mig åt att tvätta. Och nu när jag kom ner i tvättstugan så var den ena maskinen trasig... Tur att jag inte hade så enormt mycket tvätt. Jag tror jag kommer klara mig med att tvätta 3 maskiner och det hinner jag ju iallafall, även om jag får hålla på och springa ner till tvättstugan under lite längre tid än jag hade planerat.

Imorgon ska jag hänga med Danira ut. Vi ska på queer-klubb, premiär för Babylon på Scharinska, kan nog bli skoj!

Jo, och så beställde jag biljetter ner till Götet. Ska ju på möte på HK i Varberg den 2-3 mars, och det fanns inga biljetter ner den 2a, så jag ska åka ner några dagar tidigare och gå på tatueringsmässa i Trollhättan. Najs! Passade på att beställa biljetter till mötet i april också, när jag ändå var i farten. Ju tidigare jag kan beställa desto billigare blir det.

Nu ska jag vila en liten stund. Jag har ont i halsen.

Tattoo Meltdown -09

Kanske ska ut på vift lite mera efter veckan i Uppsala. Håller på att kolla möjligheter att åka till Trollhättan på tatueringsmässa sista helgen i februari. Vore så kul att åka dit utan att berätta för Jes att jag ska komma. Left Hand Tattoo från Piteå ska dit (Peppe är den som gjort alla mina tatueringar) och deras respektive ska med, vilket innebär att Jes kommer vara där, om inget oförutsett händer alltså. Hon har varit på mig i ett par-tre år om att jag ska hänga med på olika mässor och jag var ju med på Tattoobåten -07, men det är enda gången jag varit med. Vore jättekul att överraska henne.

Saken är den att det fanns inga biljetter ner till Göteborg på måndag morgon, så om jag ska vara i Varberg kl 13 på måndagen den 2a så måste jag hur som helst åka ner nån gång under helgen, och måste jag åka tidigare flyger jag hellre, när tågbiljetterna kostar nästa lika mycket som flygbiljetterna, plus att jag är nere på 3 timmar istället för 18... Så då tänkte jag att jag kunde slå två flugor i en smäll och åka till Trollhättan med U. Så vi får se hur det blir. Det vore skoj!

Jobbtjejen

400 inlägg. Tjohoo! Eller nåt.

Idag ringde de från en butik i Stockholm. Som jag berättat är min kollega sjuk, och kan inte hjälpa sina butiker. Så då ringde de till mig istället. Det var roligt! Jag pratade med en av mina DC's idag och hon tyckte att jag skulle inkludera Stockholmsbutikerna i mina fredagsutskick så länge, så man skulle kunna säga att jag har hand om 30-nånting butiker just nu, från Visby i söder till Luleå i norr. Fast det har jag ju inte egentligen. Bara om man vill att det ska låta bra ;) Men jag kommer ju lämna ut mitt telefonnummer till dem, så jag antar att de kanske skulle kunna tänkas ringa mig då. Det här kan bli en bra erfarenhet, och det kan vara ett sätt att göra sig oumbärlig för företaget. De ska få se hur bra jag är!

Så kan man tänka, och så bör man tänka. Men det är svårt ibland. Fast för tillfället så är det så jag tänker, för jag är inkastad i så mycket med huvudet före just nu att jag inte kan börja tveka på min kapacitet, för då kommer det gå åt skogen. Det känns läskigt, såklart, men mest känns det roligt och spännande och jag ser fram emot att få vara "fixaren". Jag har alltid varit en fixare, en "do-er". Sett till att saker och ting händer. Nu kommer jag att vara tvungen att vara det mer än någonsin förut. Upp till bevis!

Har inte tid...

Åkte tåg förbi Uppsala idag igen. Känner mig inte helt stabil när jag befinner mig där, tankarna vandrar lite som de vill, och jag gruvar lite för att spendera nästan en hel vecka där. Jag känner fortfarande att jag inte vet om jag vill att vi ska höras (jag kommer iallafall inte att höra av mig) och jag tror inte vi kommer göra det, faktiskt. Men det är svårt att hålla tankarna borta. Inte för att jag känner exakt likadant längre, men jag känner ändå saker som det kommer att ta länge innan jag slutar känna, även om jag mest är irriterad och sårad och arg just nu. Hoppas bara att jag lyckas hålla tankarna på annat när jag är där. Jag har inte tid.

Jag har ont i halsen. Jag är snuvig. Min röst låter visst inte som den brukar, säger de som vet. Jag vill inte bli sjuk igen. Jag har inte tid.

Men jag är hemma nu. Skönt. Ska lägga mig och kolla lite TV innan jag går och lägger mig. Fast jag har egentligen inte tid...

Tågtänk

Igår somnade jag vid 18.30. Vaknade vid 21 och var vaken i kanske 1½ timme och sen somnade jag igen och sov hela natten. Trött tjej. I morse träffade jag min chef och hade ett lite improviserat utvecklingssamtal. Det kändes bra. Sen checkade jag ut från hotellet och gick till centralstationen och tåget till Falun. Jobbade ett par timmar i butiken när jag kom fram, och nu sitter jag på hotellrummet, nyduschad, i pyjamas, under täcket. Imorgon åker jag vid 15.30 och flyget går från Arlanda runt 20.15. Hem till Umeå.

Det kändes vemodigt att sova på hotellet, att åka genom Uppsala, att vara i Dalarna och att allt blivit som det blivit. Tågresor gör mig ofta tankfull och det kan vara lite jobbigt när det finns saker man inte vill tänka på. Men jag håller fast vid att det känns mycket bättre, för det känns inte lika mycket längre. Och det jag känner är inte alls positivt laddat längre, snarare tvärt om. Är sårad och ledsen. Jag känner mig arg. Önskar att jag förstod vad det handlar om. Känns som att jag skrivit av all framtida kontakt med personen i fråga. Vet inte hur jag ska bete mig emot honom om vi skulle träffas. Skulle nog inte vilja prata med honom. Kanske skulle jag försöka ignorera honom, av rädsla för att bli ännu mer sårad? Jag vet inte. Svårt. Men antagligen kommer vi inte ses mer så det är ett bekymmer jag inte behöver grubbla på.

Stört trött.

Klockan 04.30 ringde väckaren imorse. 05.30 hämtade taxin mig. På Arlanda fick jag en glad överraskning. När jag stod och väntade på mitt bagage såg jag ett välbekant ansikte; H!! Jag tycker verkligen om honom, jag blir så glad när jag träffar honom. Så jag fick ett par kramar och lite välbehövd H-tid och sen kändes genast dagen mycket roligare. Tog flygbussen in till City och det var seeegt. Det var skitmycket köer och bussen blev ca 25 min försenad. Sen satt jag i möte hela dagen och på eftermiddagen höll jag min presentation för Norrland och Stockholm, och det gick bra, trots att jag mådde jätteilla. Vet inte om det var att jag inte sovit tillräckligt eller om det var nånting i maten vi åt till lunch som jag inte riktigt tålde. Jag mådde ruskigt illa iallafall. Men jag fick träffa lite folk som jag ska jobb med nästa vecka i Farsta så nu känns den biten lite bättre.

Nu är jag dödstrött och försöker låta bli att tänka på det sällskap jag hade senast jag var på det här hotellet. Det går faktiskt ganska bra att låta bli att tänka på honom. Allt som oftast iallafall. Tänker inte på det särskilt ofta alls längre. Och det gör inte lika ont. Men jag vet inte hur det skulle kännas om vi skulle höras. Jag vet inte ens om jag skulle vilja att vi hördes just nu. Jag litar inte på honom, iallafall inte på vissa sätt. Jag menar inte att han skulle vara illojal eller nåt, men det har varit lite för många bud från hans sida för att jag ska känna att jag vet vart jag har honom, även om han skulle göra en helomvändning.

Näe, nu ska jag fokusera på mig själv och se till att jag mår bra. Har inte tid för grubbel och annat känslomässigt skräp.

Stressad...

Nu är klockan alldeles för mycket igen. Ska upp före fan, taxin hämtar mig 05.30. Kanske borde duscha lite innan jag lägger mig, så jag slipper göra det imorgon bitti. Men jag äter frukost på planet. Så om jag bara packar allt klart och bestämmer vad jag ska ha på mig imorrn, och så tar jag en dusch så kan jag lägga mig sen.

Det enda som är lite dumt är att jag är sämst. Har inte förberett mig inför presentationen imorgon. Kanske kan göra det på planet och flygbussen. Kanske kan skriva ut pappren så jag slipper plocka upp datorn. Jag hinner inte riktigt ikväll.

Jag längtar till på onsdagkväll. Då är jag hemma igen.

Helg, partaj, mys, jobb och snö

Så var ännu en riktigt rolig helg till ända. Jag är lite sliten, lite mör och lider av en lättare närhetsabstinens, men inget som man inte överlever.

Fredagen spenderades med vänner, och vi gick från en förfest till Folkets Hus, på nån spelning. Vet inte vad bandet hette, men det var definitivt inte min typ av musik, kan ha varit nåt slags black metal-aktigt, men det var skoj ändå. Vet inte riktigt hur det gick till man alla blev nog rätt så överförfriskade, och det bidrog till att större delen av lördagen spenderades i horisontalläge. U åkte och umgicks med lite annat folk under dagen och jag gosade ner mig i soffan framför TVn. Masade mig upp och ut bara för att jag var tvungen att gå till Systemet och inhandla drycker för kvällens 30-årsfest. Det var skönt att komma utanför dörren. Sen kom U förbi och lånade min dusch och min säng medan jag satt och lockade mitt hår. Sen gick vi till Maxim och käkade tillsammans med en massa vänner till U och sen gick vi till Verket där vi hade 30-årsfesten för U. Det var mycket trevligt, rolig musik, tipsrunda, och dans och häng. Senare gick vi till Scharinska och bara drack öl och pratade med folk. Mycket roligt! Träffade Danira också och vi ska gå ut på lördag, blev det bestämt. Var kvar tills det stängde. Idag har vi inte gjort nånting, hämtat pizza nere på hörnet och sovit middag och bara varit. Jag har fått så mycket kramar och mys av U att jag nog skulle behöva nån sorts avvänjning. Han är så gosig. Skönt med vänner som man kan vara så med utan att det känns konstigt. Jag behöver verkligen närhet utan en massa komplikationer just nu. För en halvtimme sen gick han till flygbussen för att ta sig till flyget ner till Götet igen.

Det är märkligt hur annorlunda ett rum känns när man är två jämfört med när man är en. Jag är ju van att vara själv här, men nu i helgen har U varit här ganska mycket. Till saken hör att han är väldigt allergisk mot katter och nästan alla hans andra kompisar har katt, så han har sovit här i helgen. Nu när han åkt känns plötsligt lägenheten ganska tom.

Åh, blä. Måste packa för veckan (Stockholm och Falun) och kolla vilken tid mitt flyg går imorgon bitti, och så måste jag sätta mig och förbereda reg.mötet. Ska hålla i kampanjpresentationen både för Norrland och Stockholm imorgon... Jag känner mig lite pressad faktiskt. Sen måste jag gå igenom kampanjmaterialet för februari ifall de har några frågor inför kampanjstarten på torsdag.

För övrigt kan jag ju då berätta att det är så sjuuuuukt mycket snö här. Helt galet. Jag menar, jag är ju född i Norrbotten, och jag är van vid att det är mycket snö, men det var länge sen det var SÅ HÄR mycket snö. Crazy.

Heeeelg!

Så var det helg..! Nyduschad, i morgonrock, med mat i ugnen, ett vinglas i handen och senare ska det mötas upp för lite galej, först hemmavid hos några och sen vidare ut i natten. Frågan är bara, vad ska jag ha på mig? Det är nästan 15 grader kallt så kjol är väl inte att föredra direkt. Jag som inte var sugen på byxor... Jag vill ju vara fiiiin! Kanske ett par svarta jeans med hög midja då, men vad ska jag ha till? Svart tubtopp och mina högklackade Pippi Långstrump-skor? Och så en röd, leopardmönstrad kofta. Låter som en flashback från 80-90-talet. Om det är nån som förlagt de årtiondena och undrat vart de tagit vägen så har jag dem i säkert förvar. And I'm not givin'em back, you hear?!

Ps. Dessutom kan det vara en god idé att spara kjolen till festen imorgon, för då skulle det vara nästan nollgradigt. Plus att det är då den "RIKTIGA" festen är.

Teknikens (o)under

Har rätt så mycket att göra idag, men det tekniska motarbetar mig. Jag ska försöka maila ut ett litet tips till mina butiker men jag får fasen inte filöverföringen att funka mellan min mobil, där jag har bilderna, och till datorn. Varken USB eller Bluetooth funkar. Blir så trött. Förut idag skulle jag åka upp till kontoret för att skriva ut en massa trendinfon till butikerna men då var inte skrivarens maskinvara installerad i min dator, och jag hittade inte igen programvaran. Blä. Jag bli sällan irriterad över sånt här, jag blir mest bara less. Och nu är jag less.

Får väl skriva ett litet mail bara då.

Ikväll har jag ingen aning om vad som sker. Hade hoppats att någon av mina få vapendragare här i Umeå skulle vilja hänga med på Scharinska för pizzabuffé och nån öl, men det verkar inte gå nåt vidare med det. Den ena är i Piteå och den andra kan inte ikväll. Så nu sitter jag här, ytterligare en fredag utan nåt att göra. Men kanske, kanske, om jag har tur...så kanske jag kan hooka med U och hans vänner? Han fyller ju rätt så jämnt i helgen och hans vänner har gett honom en resa upp till dem här i Umeå. Detta visste jag ju redan innan jag åkte ner till honom förra helgen, men det kunde jag ju inte skriva nåt om ifall han skulle råka läsa min blogg, vilket han också senare gjorde, så det var ju en jädra tur att jag inte skrivit nåt om det :)

Nåja, en timmes jobb kvar. Maila måste jag göra. Ska se om jag får ihop nåt matnyttigt till dem...

Uppdatering från Karolinska

Igår fick jag ett sms från en av mina kollegor i Stockholm. Läkarna har troligtvis hittat vad felet är på vår dödssjuka kollega. Hon har en läkemedelsförgiftning. Hon hålls inte längre sövd med hjälp av narkos eller vad man nu använder när man är sövd länge, men hon får så mycket morfin att hon ändå inte är vaken. Hennes tillstånd är fortfarande livshotande, men nu kanske de kan ge henne rätt sorts behandling iallafall. Så vi håller fortfarande alla tummar vi har.

Hemma i 3 dagar

Ja, tänkte egentligen bara droppa in och berätta att jag är hemma nu, det gick faktiskt rätt bra att åka buss. Lite träsmak, men helt okej ändå. Här i Umeå är snökarmarna ungefär 60 cm inne i stan, och snön verkar inte ha några planer på att sluta falla. Ska se om jag kan ta mig för att gå ut och fota lite imorgon, för det är faktiskt jättefint när det är alldeles vitt överallt. Nu har jag precis hoppat i mysbrallorna och ska lägga mig och glo på TV en stund innan det är dags att knyta sig.

Natti.

Baba O'Reily

Tänkte bara dela med mig. Det här är en av mina favoritlåtar. Spana in grabbarna. Riktigt sköna lirare. Nu är det bara ca 4 timmar tills jag är hemma. Och förresten, klicka på bilden!

- Det var ifrån Polisen...

Jahapp. Ca 10 minuter senare.

Sitter nu på bussen till Umeå och vet ni vad? De har både eluttag och trådlöst internet på bussen. De nästan 7 timmarna på bussen känns plöstligt inte så jobbiga, eftersom jag har tillgång till både internet och alla avsnitt av den fantastiska serien Coupling! Jag har en caesarsallad och en liter Brämhults blodapelsinjuice. Vad mer kan man begära? Jo, jag vet, det finns en massa, men jag tycker ändå det känns rätt okej.

Igår hade jag ett missat samtal från ett hemligt nummer, men jag tänkte att de ringer väl tillbaka om det var nåt viktigt och det gjorde de. Det var från polisen i Umeå. De håller på att utreda ett mord och de ville höra om jag hade nån information. En person som troddes vara inblandad har tydligen vistats under en kort period i en lägenhet i huset jag bor i. Jag sa som det var att jag inte bott där så länge och att jag nästan aldrig är hemma. Men jag berättade om en svart skåpbil som stått på min parkeringsplats när jag flyttade dit, som jag fick be ett parkeringsbolag om hjälp med att få bort. Bilen flyttades ut på gatan en period, och sen försvann den. Jag ska kolla om jag har kvar min anteckning om registreringsnumret på bilen och ifall jag hittar det ska jag skicka det till polisen. Vet inte om bilen har nånting med saken att göra men de var tydligen tacksamma för all hjälp de kunde få med att hitta den här personen. Man blir ju lite lätt nervös när det ringer från ett okänt nummer och de säger "Ja, det var ifrån Polisen".

Fick en uppdatering om min kollega idag och hennes tillstånd är fortfarande livshotande men kroppen har tydligen börja producera lite vita blodkroppar, så även om det är lite så är det ju ändå en förbättring, kanske. Svullnaden i halsen hade tyligen gått ner lite också. Nu håller vi tummarna...

Strömlöst

Ska strax hoppa på bussen från Östersund till Umeå. Nästan 7 timmars resa, och min mp3-spelare har slut batteri. Nåja. Snart på väg hem iallafall.

Mjau!

Freudian slip

Satt och msn'ade med en manlig bekant alldeles nyss, och här är dagens roligaste (jag är J och han är A):


J: Jag hoppas att inte datakillarna kollar igenom vilka sidor man surfat runt på, de kommer ju tro jag är helt i garderoben. Sitter och letar en snygg korsett till sommarens piratfest.

A: Hahahaha om du får skumma blickar från dem så vet du ju vad det handlar om iaf.

J: Ja det är sant. Det är svårt att kolla efter sånt utan att hamna på lite.....tvivelaktiga sidor. Även om det är seriösa sidor som säljer fina underkläder.

A: Jo kan tänka mig dig.

A: Tänka mig det.


Ridå.

Hotellstudie Östersund

Jag är så sjukt mätt just nu. Hotellet i Östersund har en grym restaurang. Inte världens billigaste, men jag får en värdecheck på 75 kronor att nyttja i restaurangen eftersom jag är medlem i Choice Club (silverkort faktiskt). Idag åt jag grillad kycklingfilé med nån risotto och knapriga grillade grönsaker och vinsås. Mums! Men jag åt såklart för mycket, så nu har jag nästan ont i magen. Suck... Hotellrummet är ett dubbelrum, och jag har två rätt så breda sängar (typ 115 cm ser det ut som, och jag ids inte stiga upp och ta fram måttbandet jag har i väskan för så viktigt är det ju inte). Det är två vanliga kuddar och en sån där rund "korvkudde" som man kan ha som ryggstöd om man ska sitta i sängen, gosiga täcken och jättehärliga manglade lakan. Sen är badrummen jättefina med gigantiska speglar och dimmer på lamporna. Jag gillar det här hotellet, men det är lite dyrt. Imorgon ska jag jobba lite och sen ska jag åka buss hem. Det kommer ta drygt 6½ timme, och jag är inte hemma förrän vid 22 imorgon kväll. Dryyyyyygt!

Om jag inte bokar en flygbiljett istället, då kan jag vara hemma vid 17.30. Fast det kostar det dubbla... Oh, well... Vi får se hur det blir. Det lutar åt bussen.

Slutsats

Berättade ju i måndags morse om ett mail jag fick ifrån hajn grabben. Har knappt reflekterat över situationen sen dess. Visst, det är tråkigt att vi inte har nån kontakt, men å andra sidan så känns det otroligt skönt. Jag har verkligen inte tid att vara ledsen och att grubbla över honom nu, med allt annat som är på gång. Jag har konstaterat att jag inte förstår mig på honom för fem öre, och att jag inte vet om jag orkar försöka förstå honom ens. Han verkar ju ha lite issues med förhållanden sen tidigare, och det är ju inte nånting som jag kan göra nåt åt. Och det är inte heller nånting som är mitt fel. Självklart kanske mitt sätt att hantera förhållanden och relationer spelade roll i just den här situationen, men hans grundinställning till alltihopa kan ju knappast vara min förtjänst. Så nu tänker jag sluta spöa upp mig själv för att jag sabbat den här grejen, för det enda jag egentligen gjort är att jag varit totalt ärlig och faktiskt sagt hur jag känt. Om han sen får panik och vill kapa alla band så är det ju inte nånting som jag kan rå för.

Jag vet att jag är bra. Det är hans förlust.

Funderingar i Östersund

Så var jag då framme i Östersund. Sitter i lobbyn på hotellet och väntar på att klockan ska bli mer så att min BC kommer till butiken. Hon skulle vara där ca. 8.30. Natten på tåget har egentligen varit ganska bra, men jag har sovit oroligt, vaknat ungeför 100 gånger, och jag har frusit lite. Fick ett sms när jag satt i restaurangvagnen ifrån en av mina kollegor som hälsat på vår andra kollega på sjukhuset igår. De hade inte fått gå in till henne, utan hade fått titta på henne genom ett fönster, men smset var ändå på nåt vis hoppfullt, även om läget är oförändrat fortfarande. Så vi får helt enkelt hoppas på det bästa och hålla alla tummar vi har att hon blir bättre snart.

Sitter som sagt på hotellet och jag hade funderingar på att äta frukost här, men det kostar 115 kronor och det tycker jag är för dyrt. Då hoppar jag hellre över frukosten och äter en tidigare lunch istället. Åt en liten youghurt och kaffe och en bulle på tåget strax efter klockan 6. Jag har börjat hosta. Tjejen jag delade kupe med var lite förkyld. Jag hoppas att jag klarar mig ifrån det, för jag har verkligen inte tid att bli sjuk nu. Om jag nu inte förutsätter det värsta för min kollega så kommer hon garanterat att bli sjukskriven en längre tid, och det innebär att någon måste ta över hennes uppdrag framöver. Uppdrag som jag ändå skulle vara med på. Detta innebär att jag står med en ombyggnad och en nyöppning på halsen de närmsta 3 veckorna, där jag är ansvarig. Självklart kommer jag få hjälp av de andra RCC-arna och RC och BC, plus alla i butikspersonalen, men ändå. Jag har aldrig hållit i ett sånt projekt, jag har bara varit med på ett. Lite läskigt. Fixar jag det? Jag hoppas det. Det kommer förmodligen att bli svårt, men säkert roligt också. Jag kommer lära mig massor, antagligen.

Jag undrar vad som händer framöver? Undrar om hon kommer bli återställd? Hur mycket stryk har kroppen (och hjärnan) tagit? Hon producerar som sagt inga vita blodkroppar, och i värsta fall kan det leda till organsvikt... Kommer hon att klara sig?

Varberg-Östersund

Sitter på nattåget till Östersund. Anländer ca.06.52 om allt går som det ska. Har haft möte i Varberg idag.

Är fortfarande orolig. Min kollegas tillstånd är inte bättre, och de har samlat alla anhöriga. Fy fan.

Februari

Nåt lite lättsammare...


Februari 2009: Tvillingarna
En väldigt givande månad väntar dig. Inte bara har du tur i kärlek utan dessutom har du medvind i andra sammanhang, på jobbet, bland vänner, ute i nöjeslivet och när du gör affärer – särskilt under andra halvan av månaden. På kärleksfronten bjuds romantik snarare än erotik, det handlar mycket om stämning och atmosfär, ljuva ord och vackra löften. Du känner dig uppskattad. Du trivs också bra med att visa den du tycker om vad du känner, i ord och handling. En månad i högt tempo som ändå innehåller mysiga stunder.

Bästa chansen: Stenbock, Vattuman.
Bästa stället: På bio.
Bästa datumen: 4-5/2

Vad är det som händer?

Jag trodde att saker och ting kanske skulle vända uppåt nu, men det verkar inte göra det. Mina personliga problem är dock petitesser i jämförelse. Ytterligare en kris på jobbet, som inte rör mig, direkt, men som indirekt rör mig på ett sätt som är en total, personlig katastrof. Jag kan inte skriva exakt vad det gäller eftersom det handlar om en annan person, men vi är i chock och ingen vet vad som kommer att hända. Det är en person som blivit sjuk och som lades in på sjukhuset för fyra dagar sedan och läkarna vet inte vad det är, kroppen har slutat producera vita blodkroppar. Personen kan inte andas själv för halsen har svällt igen, och hålls nedsövd för att inte få panik och kroppen svarar inte på några behandlingar. Det ser inte bra ut.

Helg i Götet!

Landade i Göteborg vid 22-tiden på fredagkvällen. Åkte in till stan där jag mötte upp U och sen åkte vi hem till honom där vi sjönk ner i soffan med varsin öl och satt och surrade länge och väl. Somnade ganska sent, men vaknade desto tidigare. Dålig kombo, men det gick bra ändå.

Så på lördagen åkte vi till Haga och strosade och fikade på en gammal biograf, sen gick vi till Biljardpalatset, och my my my, vilket biljardpalats sen! 38 bord tror jag de hade, och de spelade blandad, bra, peppande musik. I källaren hade de flipperspel och jag som inte spelat flipper på år och dar. Love it! De hade mitt absoluta favoritflipperspel genom alla tider: Scared Stiff - with your host Elvira: Mistress of the Dark. Så vi spelade biljard, drack öl, spelade en jädra massa flipper, kollade premier league-fotboll och käkade. Jag tror vi spenderade närmare 6 timmar på detta ställe. Jättekul hade jag! Sen gick vi till en liten förfest i ett kollektiv på 3e Långgatan som hette "Norrländska Generalkonsulatet" och därifrån gick vi till nåt uteställe på 2a Långgatan och där var vi tills de stängde.

Igår var vi slöa och gjorde inte många knop. Hade två filmer på filmfestivalen inbokade så kl 13.00 gick vi på bio och kollade en dokumentär som hette La Vida Loca och som handlade om medlemmarna i ett gäng i nåt latinamerikanskt land, jag har tappat bort vilket det var just nu, och om deras vardag. Fy fan. Att leva som de gör. De filmade när en av grabbarna fyllde 26 år, och senare inser man att det kanske inte är så vanligt att hinna leva tills man är 26 i deras kvarter. De var så unga allesammans och de hade hela tiden döden närvarande. De begravde sina vänner, makar, fruar, döttrar och söner och ingen dog av naturliga orsaker. De blev ihjälskjutna. Man kan inte föreställa sig hur deras liv är. Nåväl. Efter filmen gick vi och fikade på Java, och några timmar senare var det dags för nästa film, Until the Light Takes Us, en film som handlade om norsk blackmetal i slutet av 80-talet- örjan av 90-talet, och vad som hände därefter, mord, brända kyrkor och annat otäckt. Det var intressant. På vägen hem gick vi på ett thaiställe och åt jättegod satay och sen åkte vi hem till läggan och kollade på Coupling tills vi somnade i soffan.

Idag satt jag och jobbade lite vid datorn, sen åkte jag för att möta U för en sushilunch vid hans jobb och sen tog jag tåget ner till Varberg, där jag i skrivande stund befinner mig. Och nu ska jag knata ner i matsalen och äta lite middag.

Mjau!

"All ev. uppvaktning undanbedes"

Har inte öppnat laptopen på hela helgen. Hade ett mail som väntade idag. Ett som inte kan misstolkas, och som var rakt på sak. All kontakt är härmed bruten, on demand. Personen i fråga "hade (tydligen) sina orsaker". Well, om man är så hemlig och inte kan berätta vilka orsakerna är så fine. Vem är jag att fortsätta ha kontakt med nån som inte vill ha kontakt med mig? Men en sak som börjar vara ganska tydlig i den här historien är att somliga säger en sak och sen ändrar de sig eller gör precis tvärt emot vad de sagt tidigare. Inte i huvudsak den här grejen med kontakten jag syftar på, utan det är bara en sak i raden.

Har spenderat helgen i Göteborg, och lite senare ska jag berätta vad vi har pysslat med. Jag har haft en jättebra helg.