Söndagmorgon

Så har ännu en helg i stort sett passerat. Söndag förmiddag, en lätt huvudvärk, pyjamas och TV-spel. Precis som igår. Fredagen spenderade jag med lite jobb och sen på kvällen så kom Des förbi och vi gick och hyrde en film och köpte glass och annat mumsigt, och så såg vi inte på filmen vi hyrt utan på den gamla klassikern "När lammen tystnar" istället. I slutet av filmen var jag så trött så jag höll på att somna där jag satt så sen var det dags för sängen. Igår, lördag, satt jag framför TV-spelet hela dagen, mer eller mindre, Okami. Mycket bra, och väldigt mysigt, om nu ett TV-spel kan vara det. Vid 17.30 åkte jag och mötte Des på Ica Maxi och vi handlade grejer för att göra palt. Sen for vi till mig och kokade palt. Vilket äventyr! För Des, alltså :) Näe, men det var kul, det gick bra och framför allt: det blev JÄTTEGOTT! Paltarna blev i och för sig rätt små, men ändå. Jag åt 5 och hon åt 4. Man är väl pitebo... Sen kollade vi på filmen vi hyrde kvällen innan, och den var sådär. Lite spretig story. "The Cleaner" med Samuel L Jackson. Ingen film man måste ha sett, inte särskilt minnesvärd.

Idag är det ju då söndag. Ska spela lite Okami, och sen ska jag gå och möta Des på Göteborg för veckans Bit för Bit. Sen antar jag att jag ska röja undan lite här, och packa för min vecka i Uppsala. Får väl se hur det går att vara där. Det går rätt bra att undvika att grubbla på det som finns (fanns) i Uppsala, men vi får väl se hur bra det går när man befinner sig I Uppsala. Kan vara svårt att koppla bort. Jag hoppas att jag kommer att ha så mycket att göra att jag inte har tid att fundera. Jag har inte tänkt så mycket på det här på ett tag. Jag vet inte vad jag känner. Kanske inget alls. Han gjorde sitt bästa för att ta död på eventuella känslor, och fan i mig om han inte lyckats också... Eller så inte. Jag vet inte. Jag är mest ledsen över situationen och så är jag nog lite bitter. Men mest, och det är jag inte stolt över egentligen, ser jag nog ner på honom. Jag tycker att alla människor har rätten att få känna hur de vill, jag menar, vill han inte att vi ska höras, så fine, då hörs vi inte. Men jag tycker det är lågt att inte ha ryggrad nog att förklara det på ett bättre sätt. Han var i och för sig väldigt tydlig med vad han ville och inte ville, men jag hade uppskattat att få lite mer information.

Ungefär som med Stieg Larssons och Liza Marklunds böcker. Jag gillar inte deras böcker, medan halva Sverige verkar älska dem, och jag förstår inte varför. Visst, historierna är välskrivna, men vi får inte veta särskilt mycket om personerna. Vi får veta saker de varit med om och hur de handlar i vissa situationer, men vi får inte veta varför personerna handlar som de gör. Vilka moraliska betänkligheter har de? Vilka svagheter? Gillar de jordgubbssmak eller choklad på glassen? Vilka är deras största fobier, varför är det deras fobier och hur reagerar de när de ställs inför den?

Så nu jämför jag alltså en person som jag verkligen tyckte (tycker) om med vad som i mina ögon är dussinlitteratur (fast i andras ögon kioskvältare). Jag undrar vad det egentligen betyder?

Till sist vill jag bara säga att det faktiskt kan få sluta snöa nu om det vill...det är helt okej med mig.