Ombyggnad i Farsta

Skulle man ha tagit och sammanfattat veckan kanske? Har ju hållit er på sträckbänken ett tag nu. Egentligen finns inte så mycket att berätta.

I måndags flög jag ner till Stockholm, lite krasslig och utan röst, lämnade väskorna på hotellet och tog t-banan ut till Farsta där jag fick se butiken för första gången. Vi började jobba med att ställa i ordning lite, och när klockan var runt 17 var jag helt knäckt. Trött, snurrig och febrig. Och orolig och osäker på om butiken skulle hinna bli klar och om jag verkligen skulle fixa det här. Somnade vid halv tio och vaknade 7 på morgonen.

Tisdag fick jag med mig JV ut till butiken och hon hjälpte mig strukturera upp lite. Sen gick allt som en dans. Vi gjorde om vissa delar av butiken och det blev jättebra, allting började falla på plats. Efter 12 timmar i butiken åkte vi till stan och gick och käkade på Mandira, där de i stort sett städade ut oss ur restaurangen, men jag tycker att om de så gärna ville gå hem hade de ju faktiskt inte behövt släppa in oss, för dörren var låst när vi kände efter, fast det stod att de hade öppet i 1½ timme till. Hur som, god mat, en öl, och gott sällskap efter en lång men produktiv arbetsdag.

Onsdagen gick som på räls och jag kände verkligen att vi hade läget under kontroll.

Torsdagen - öppningsdagen - skålade vi i champagne innan öppning och alla var så glada och min chef log med hela ansiktet och sa hur nöjd hon var med butiken. Jag fick höra att alla hade tyckt att jag var lätt att arbeta med och butikschefen tyckte jag var jättestrukturerad och kompetent.

Runt 17 lyfte mitt flyg mot Umeå och jag var hemma runt 19 igår kväll.

Nästa vecka öppnar vi i Uppsala, med en dag mindre att spela på. Istället för att öppna torsdag öppnar vi på onsdag. Läskigt. Men jag hoppas det går bra.