Söndagstänk

En riktigt slö söndag. Vaknade, slöade, tog med en filt och en bok ut i solen och slöade, köpte pizza, gick hem och slöade, sen har jag haft tvättstugan. Snart är all tvätt torr. Det kliar i mina ögon. Inte hela tiden, men då och då, och då kliar det massor. Vet inte om det är pollen eller om det bara är....kliigt. Nyser en del också. Men jag vet inte. Har bara reagerat på pollen en gång, ett år, annars har det aldrig hänt. Men då var det fördjävligt. Och så är det inte nu.

Jag håller på att träna på att dricka vatten. Jag är jättedålig på att dricka vatten. Det tar liksom stopp. Men snart har jag druckit nästan en liter. Det är skitmycket för att vara jag. Brukar vara bra om jag får i mig två glas om dan i vanliga fall.

Det känns ibland som att jag hela tiden skjuter upp saker. Viktiga saker. Som att träffa nån. På riktigt. Säger att anledningar som avstånd och dålig tajming ställer till det för mig. Att jag måste fokusera på mitt eget just nu. Kanske är det så att allt det här stämmer, men likafullt så skjuter jag upp "livet". Och nu ska jag flytta till Stockholm. En av de absolut tuffaste singelstäderna som finns. Har jag hört. Mamma får nog fortsätta vänta på barnbarnen...om vi säger så.

Det var nån som sa att jag inte släpper folk nära. Jag vet inte själv. Jag anser att jag är väldigt öppen om mig själv på många sätt, jag har inga problem med att berätta saker om mig själv, båda lättsamma och tyngre saker. Men kanske är det nånting annat, jag har nog lite svårt för att släppa någon riktigt nära. Att lite helt och fullt på nån. Ge mig hän. Jag är rädd för att låta nån komma nära. Man blir så sårbar. Men det kanske skulle ordna sig, om man träffade rätt person, kanske... Det är en jädra skillnad på närhet och närhet.