Konstigt hur det som känts bra plötsligt kan kännas så dåligt. Jag tvivlar nåt oerhört på min egen förmåga för tillfället. När det gäller jobbet, kanske bör tilläggas. Fast samtidigt vet jag att jag gör mitt bästa, och mer kan jag inte göra just nu. Sen att förutsättningar och sånt kanske kunde var bättre, och kommunikationen framför allt.... Jo så är det nog. Men jag känner mig rejält nertryckt i skoskaften (förlåt ordvalet, inte menat som en ordvits) för tillfället. Det kommer bli bättre, men det var fasen inget roligt möte jag hade i eftermiddag. Är rätt så ledsen faktiskt. Men det kommer att bli bättre, det var bara det att jag var så oförberedd på vad som skulle sägas, och jag känner mig ledsen för att inte de berörda tagit upp saken själva. Det låter ju som att det är en jättekonflikt det handlar om, vilket det absolut inte är. Det kommer att bli bra. Men jag var så oförberedd bara.
Jag önskar att jag inte blivit så ledsen för jag har så svårt att skaka av mig sånt. Ska ju ut på galej med jobbet ikväll och det hade varit skönt att inte haft det här i bakhuvet. Lättare att ha roligt, liksom. Dessutom får jag spänningshuvudvärk när jag gråtit, vilket jag gjorde tidigare. Och då brukar inga tabletter eller nåt hjälpa...
Elsa 2 veckor
11 år sedan
2 kommentarer:
He he näää inte är det så jag menar :). Jag ser jättemycket fram mot att få hänga med dig. IMORGON! wee!
Jag vet inte anledningen till att du blev ledsen, men jag lägger en liten gissning på att det kanske var någon form av kritik? Då menar jag att någon kanske har klagat över något? Om det var det, så förstår jag precis hur du känner. Även om det egentligen inte alls är något farligt, så jag kan bli jätteledsen om jag får sk "konstruktiv kritik" av en chef, medarbetare etc. Inte för att jag inte kan höra att jag gjort något fel eller vad det nu är, utan jag blir ledsen av att någon har haft en anledning irreteras över något eller tyckt att jag gjort fel. Speciellt om den/de personerna gått och pratat med en chef eller något om det. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Det är lite svårt.
Nu kanske det inte alls handlar om det i ditt fall. Men hoppas du blir glad snart och att du alltid kan försöka tänka på att det finns en tjej uppe i Umeå som tycker att du är en helt fantastisk liten brutta.
Kram!
Ja, typ kritik var det väl. Men det är inte obefogat, även om jag kanske inte kunnat göra så mycket annat än det jag gör och har gjort hittills. Men nu har förutsättningarna ändrats och jag har större möjligheter att påverka vad jag gör och att känna att jag gör ett bra jobb. Det är en bit kvar innan alla inblandade är med på tåget, men när alla är det kommer det bli skitbra. Hoppas jag.
Men imorrn, eller faktiskt idag, ses vi K-dog! Puss och godnatt!
Skicka en kommentar