Kom och ta mig långt härifrån

Och efter den lilla passningen till Brandsta City Släckers så konstaterar jag att "Jamen ett inlägg till hinner jag ju med innan jag åker". Har slagit på lite musik och jag börjar känna mig lite gladare. Om det inte hade varit för Orup (och hans medverkan i SVT's "De kallar oss artister") hade jag aldrig upptäckt den här musiken, tror jag:

That's not may name - The Ting Tings

Har några smågrejer kvar att göra innan jag ska åka, men jag har gott om tid. Ska beställa en taxi till 12.50. Det ska bli så skönt att komma bort ett tag. Det enda är att jag redan har lite panik för det känns som så kort tid innan jag ska tillbaka igen. Det gäller att göra det mesta av tiden nu så att jag orkar komma tillbaka och vara på topp på jobbet sen.

Från det ena till det tredje... Mitt hår växer, fastän jag tycker att det inte händer nånting. Men nu kan jag faktiskt nästan sätta upp det i en hästsvans utan att allt det uppklippta ramlar fram i ansiktet på mig. Och det som inte kommer med i svansen kan jag dra bakom öronen, utom luggen då förstås. Men det växer, onekligen. Jag undrar vad jag ska göra med mitt växande hår? Kanske bara spara ut det igen, till hellångt hippiehår? Det är ju väldigt bekvämt att ha håret hellångt, men det är inte jätteroligt. Jaja, jag får se vad som händer. Orkar inte riktigt bry mig så mycket. Så länge jag kan få det att se hjälpligt bra ut iallafall så får det vara. Tror jag ska vänta med att klippa det till i höst.

Ett tag var jag inne på att klippa en page, men det vågar jag nog inte. Dessutom orkar jag inte ha håret hängandes i ansiktet hela tiden när jag jobbar.

Vad är det med killar som man lagt ner för åratal sedan som hör av sig och flirtar bara sådär? Bekräftelsebehov eller bara pratsjuk? Antagligen båda delarna. Nu ska jag återgå till packande och fixande. Mjau!

Ps. Ironin i det här inlägget är att jag citerade Brandsta City Släckers och i slutet av inlägget började ett gammalt ragg surra med mig på MSN och hans yrke är - BRANDMAN! Hehehe..!