Kompisen som eventuellt skulle komma hit i helgen kommer inte att dyka upp, det kom annat emellan. Vilket faktiskt inte känns tråkigt alls. Nästan skönt. Hon är mer än välkommen, under rätt förutsättningar, men det kändes inte okej att hon egentligen bara ville ha nånstans att sova. Det hade varit okej om det var så också - om hon hade sagt att det var så, men det kändes inte okej att hon ringde med kort varsel bara för att hennes första alternativ inte funkade. Jag är tveksam till om hon skulle hört av sig när hon var här annars - men det är bara en spekulation från min sida. Jag har aldrig gillat att bli behandlad som andrasortering. Men nu behöver jag inte fundera mer på det. Hon är välkommen hit en annan gång istället. Under rätt förutsättningar.
Min telefon åkte ju på en ordentlig törn för ett par veckor sedan, och sedan dess är det 4-5 rejäla sprickor över hela displayen. De första dagarna så var det bara ett litet fält med pixlar som blivit gråa, men allt eftersom tiden gått så har det gråa fältet vandrat uppför sprickorna och mördat fler och fler pixlar längs vägen. Det började bli riktigt svårt att läsa och skriva sms, man fick liksom gissa sig till vad som stod, och ibland blev det lite tokigt. Idag gick jag in till butiken och frågade vad det skulle kosta att laga och fick svaret att det billigaste alternativet var att utnyttja min allriskförsäkring, alltså 1500 kronor i självrisk. "Hmm" tänkte jag i ungefär 2 sekunder, och så köpte jag en ny telefon istället. Jag band upp mig till min operatör på 18 månader, vilket inte känns så farligt med tanke på att jag inte bytt operatör på 10 år, hittills. Så nu är jag med ny telefon. Så här ser den ut:
Nu är det snart dags att springa ner i tvättstugan igen, så det är väl bara att pallra sig iväg. Borde kanske gå en sväng på stan också, handla lite grejer, hämta ut lite pengar och sånt. Jobbigt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar