Det blir en natt i Göteborg

Tystnad gör minst lika ont som ord. Men skit i det. Hans förlust. Livet går vidare.

Till exempel med en U2-konsert tillsammans med goda vänner. Här kommer jag..! Wohooo!!!

Detox

Nu är jag äntligen utflyttad. Sitter och väntar på att vi ska besikta lägenheten nu klockan 15. Är så sjukt trött.

Låg med grubbel i huvet hela kvällen igår, vilket i sin tur innebar att jag såklart inte kunde sova särskilt bra. Somnade vid halv fyra och vaknade runt fem. När jag vaknade var min ångest större än nånsin och jag låg och författade sms som jag aldrig skickade ivag, som tur var. Paniken var nära och jag hade gråten i halsen. Sen steg jag upp och började ta tag i dagen. Ringde till mamma som genast hörde att nåt var på tok, men jag sa bara att jag var trött. Efter några timmar kom flyttgubbarna. Två svettiga (tyvärr inte särskilt attraktiva) män i 50-årsåldern. När de var klara städade jag ur lägenheten så den glänste (fär väl se vad de säger). När lägenheten var klar var det mintur att bli rengjord, vilket verkligen behövdes.

Efter allt detta så kände jag plötsligt att den värsta paniken och ledsenheten hade släppt. Och jag tror jag kom fram till en sak, en viktig sak. Jag är inte kär - jag har bara gått och blivit beroende av uppmärksamheten och personen, och nu genomgår jag värsta sortens jävla avvänjning... Jag menar, jag kan inte sova, jag har ingen matlust, jag blir mätt efter tre tuggor, jag har hjärtklappning, snabba humörsvängningar, svettas som en galning när jag sover, jag är paranoid, typ...

Så tror jag att det är iallafall. Jag kan ju såklart ha fel.

Väntan är förbi

Samtalet är över. Jag har redan glömt bort vad som sas. Kontentan är dock att det fortfarande är en omöjlig situation, men att vi antagligen kommer fortsätta ses så länge det känns okej. Jag vet hur det är. Jag vet hur jag kommer må emellanåt.

Jag är både glad och ledsen just nu. Men nu måste jag stänga ner den här burken så jag får nåt gjort här hemma. Hemma förresten. Jag flyttar imorrn. Hej då Umeå!

"Ta-tag-i-sakerig" -K.Axelsson

Det är jag det. Tror jag. Jag är lite rädd.

Att vänta

Jag väntar på ett samtal. Det gör mig rastlös och ofokuserad. Ingen aning om vad som kommer sägas. Det får vi se då. Jag hoppas det är bra saker.

Måste nog se till att hålla mig sysselsatt idag. Annars kan det bli en lång och jobbig väntan.

Jag hatar att vänta.

Passa på lite

Håller på att packa mina kläder. Frågan är om jag skulle ta och gå igenom dem en gång till? Frågan är också om mängden kläder skulle minska nåt alls om jag gjorde det, eller om det bara skulle vara dubbelarbete? Oh crap. Jag önskar nästan att någon skulle kunna komma och stjäla alla mina saker så jag inte behövde packa. Men det är inte så hemskt mycket kvar nu faktiskt. Håller på att tvätta lite och när tvätten är ren är jag typ klar med kläderna. Då ska jag packa ihop väskan för helgen, slänga ner resten i kartonger, och så ska jag ge mig på att packa köksgrejerna som inte är så ömtåliga.

Jag tror fasen jag gör en rensning till. Så mycket skräp som jag inte använt på typ ett år, det kan man lika gärna göra sig av med.

Grus i maskineriet

Bokstavligt talat. Det var ett 1cm stort grus som kilat in sig bakom bromsskivan, så de fick hissa upp bilen, ta bort hjulet och sen sträcka sig in med en tång och plocka bort det. Men nu är det borta och bilen smyger runt som en katt igen. Eller nåt. Typ.

Nu ska jag försöka sova ett tag till innan jag tar itu med resten av dagen. Puss!

Sista inlägget för dagen

Bilskrället är trasigt. Vet inte vad det är men höger framhjul skrapar, skweelar och lever om. Måste åka till bildoktorn imorgon bitti, first thing.

Det pep till i telefonen. Känns lite bättre, men fortfarande konstigt. Jag tror konstigheten mest beror på mig själv. Är lite i valet och kvalet om hur jag ska hantera grejen. Men förhoppningsvis kanske jag får sova inatt.

Uppförstorat..?

Alltså jag vet inte vad jag känner, men jag vet att det gör mig lite ledsen. Det verkar gå åt fel håll. Fast i det här fallet kanske fel håll är rätt håll. Men det är fortfarande skittrist även om det inte är nån skräll direkt. Det finns ju liksom ingen jädra chans i världen att det nånsin skulle funka, och det är ju inte ens säkert att nån av oss egentligen skulle vilja satsa på nåt även om möjligheten fanns. Jag vet inte. Men jag vet iallafall att det känns jättetråkigt att saker och ting kommer ta slut innan det ens hunnit börja, bokstavligt talat. Det som är jobbigt är att det för tillfället känns som att det bara är jag som känner så här. Förut var det inte bara jag. Som om nåt ändrats sen dess. Det gör mig ledsen.

Jag känner mig lite som Säkert! i låten "Du kanske var på Holmön". Försöker hitta anledningar till tystnaden... Hittar tyvärr inte låten som filmklipp, så jag blir väl tvungen att lägga in en bit av texten:

"Din mamma kanske hörde av sig
Kanske en släkting som är sjuk, vem vet
Eller din telefon gick sönder
Du kanske tappade den i havet
Den kanske gled i vattnet
Kanske var på Holmön i helgen
Kanske glömde den i stugan
Spillde rödvin på displayen"

Listan krymper

Badrummet - check!

Slipad?

Måste bara berätta hur jag tog mig in på efterfesten i lördags. Det var stört omöjligt att få tag i biljetter, eller så var jag bara för otålig. I vilket fall som helst så bestämde jag mig helt sonika för att bara gå in. Vilket jag gjorde. För att omgående bli stoppad av en vakt som frågade mig om jag hade nån efterfestbiljett och då tvingades jag ju säga som det var att:

- Nej det har jag inte, men... la jag till, jag BORDE ha en! och fyrade av ett leende.

Då tittade vakten på mig i några sekunder och sen gav han mig en stämpel och jag var inne. Jag var ganska nöjd sen, faktiskt :)

Fulla för kärlekens skull

Jag älskar Eldkvarn. Plura skriver så jävla fint och ärligt om hur det är att vara människa. Det svenska språket kan annars bli fullt av plattityder och tomma fraser, men han lyckas fånga nåt äkta, nåt som känns på riktigt. Jag gillar egentligen inte när man publicerar hela texter, men här kommer första versen i den fantastiska "Fulla för kärlekens skull". Kan för övrigt rekommendera hans bok "Resa genom ensamheten".



Nånstans slog klockan fyra
Och ute faller regn
Jag reser om en timme
Maria sover än
Vi satt på Rörstrandsgatan
Igår kväll och drack vin
Hösten fyllde våra hjärtan
Två älskande var vi
Och väskan är redan packad
Men jag vill inte gå
Hur lämnar man den man älskar?
Jag kommer aldrig att förstå
Det fanns en tid för länge sen
när mitt hjärta var av sten
Jag kunde lämna allt och alla
jag bara bytte roll och scen
Nu rullar tårar nerför kinden
när jag kör ut genom Söder Tull
Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull


Plura är mitt hjärtas skald.

Stressymptom

Det är nånting som inte stämmer med mig. Jag tror att det är stress som spökar. Jag tänkte att jag skulle ta och vila lite eftersom jag sovit så dåligt. Jag tror jag lyckades slumra i en halvtimme, innan jag vaknade och trodde att jag sovit i flera timmar. Magen svider. Jag ska väl ta och fortsätta med min flyttstädning, men jag är så trött att jag knappt kan tänka. Ska dessutom åka med Kajje till återvinningscentralen för att lämna lite grejer men jag vet inte. Känns som om jag kanske måste åka nån annan dag istället. Fast de har iofs öppet till klockan åtta ikväll så det kanske blir att man åker lite senare.

Nu är det klart med besiktningen iallafall. Kl 15.00 på torsdag, så nu kan jag andas ut lite. Nu är det bara lite praktiska saker med betalningen för flytten som ska fixas, men försäljningschefen verkar inte gå att få tg på. Förutom allt som är kvar här hemma då, men det bör jag ju hinna med innan torsdag.

Jag önskar bara att jag mådde lite bättre. Avsaknad av sömn på det här viset påverkar mig rätt mycket. Jag får känslorna utanpå kroppen. Kanske skulle jag bara ta och börja med ett rum. Badrummet? Det är inte ett så stort rum, och när det är klart är ju resten busenkelt. Tog kylen och frysen tidigt i morse, och spisen igår.

Jag vet, vem fan bryr sig om det... Men det är det enda (nästan) som snurrar i mitt huvud för tillfället.

Mat?

Det har hänt nåt med mig de senaste 1½-2 veckorna. Jag kan knappt äta längre. Jag blir mätt på två sekunder. I fredags åt jag 6 tuggor från en nachostallrik och en halv portion wookad palt. I lördags åt jag lite grekisk sallad. I söndags åt jag lite sill och potatis. Igår fick jag i mig en halv pizza och det var en kamp kan jag säga, och på kvällen åt jag lite sushi och så drack jag en hallonsmoothie. Massvis med mat igår!

Lagade mat i morse för jag var inte sugen på frukost. Pasta med kantarell- och champinjonsås. Gott! Men jag fick i mig kanske 7 tuggor och sen var det stopp. Så nu sitter jag här och grämer mig för att jag köpte 100 gram kantareller för typ 20 spänn igår. Jag borde nog försöka äta lite mer, men maten har hunnit bli kall... Har lite avocado som jag kan äta med örtsalt och lite citron. Måste ju få i mig nånting.

Jag undrar om det har att göra med sömnbrist?

Skitunge

Jag är uppe. Jag har knappt sovit. Jag misstänker att jag kanske väckte tuppen. Jag har ont i huvudet. Antagligen för att jag är trött. Jag jämför talet 13 med talet 7 och noterar att det är viss obalans, men att 7 ändå är ett tal över medel när det gäller antal sms skickade på en dag. Vad gnäller jag över? Innehållet är dessutom ganska bra, ett löfte om att kolla upp ifall vi kanske kan ses om ett par veckor. Men det är det där jädra ordet kanske. Kanske är inget roligt ord. I det här fallet är jag nog en sån där som ser "kansket" som halvtomt istället för halvfullt (som glaset).

Fast det stör mig lite, hela grejen. Det stör mig att jag tycker om den här skitungen såpass mycket som jag gör.

Tappat balansen

Som den uppmärksamme läsaren kanske noterat kan man se en ökning i antalet inlägg här i bloggen. Det brukar tyda på viss obalans hos författaren. Jag ska försöka hitta balansen igen. Jag hoppas det går, men jag är samtidigt inte helt säker på att det är det jag vill. Jag ska göra ett ärligt försök iallafall.

Puss och godnatt!

Mjau.

Putsa, diska, tvätta, damma

Nattstädning... Inte säker på att det funkar som koncept. Men å andra sidan, det är ju inte så att grannarna kan se till att få mig vräkt direkt.

Alla fönster putsade, lister torkade i sovrummet, alla dörrposter och dörrar torkade, garderober och ovanpå skafferiet. Imorgon måste jag ta itu med innehållet i garderoberna, insidorna på skåpen i köket, kyl och frys, torka badrumsväggar och golv, sista finliret i badrummet och i köket, lister i vardagsrummet, svabba av alla golv... Sen tror jag att jag är klar... Ändå rätt mycket kvar att göra. Har ställt klockan på 8. Undrar om det räcker?

Kanske får ändra det till klockan sju. Jag kan sova efter att fastighetsskötaren åkt.

Tycka om och bli omtyckt

Ibland blir jag osäker på om folk tycker om mig. Vilket egentligen är ganska konstigt och dumt, för jag har jättemånga vänner. Men det är det här med att höra av sig som spökar. Ibland känns det som att jag hör av mig mycket oftare än folk hör av sig till mig och det bidrar till att jag känner mig osäker och att jag ibland undrar om vänskapen är ensidig. Vilket den nästan aldrig är. Generellt har jag lärt mig genom åren att om jag gillar en människa är det i nästan 100% av fallen besvarat. Det är rätt ovanligt att man tycker om en människa som inte tycker om en tillbaka.

En av anledningarna till att jag skriver det här inlägget är att jag och en person hörs rätt ofta via sms. Men det är nästan alltid jag som hör av mig först. Svaren är ganska korta och koncisa, men så glimtar det till ibland och det kommer nåt sånt där fint som gör en glad, och som man gärna läser ett par tre gånger. Men emellanåt tvekar jag och känner mig efterhängsen. Och då undrar jag: Om jag känner mig efterhängsen, tycker då vännen att jag är det?

Jag tror att det mest sitter i mitt huvud.

Städar-Jensan

Jag sitter här under en 5 minuters paus i mitt fönsterputsande. Har gjort två fönster och har två kvar. Tar lite tid när man ska putsa innanför också, och när det dessutom är spröjs på rutorna. Men det blir fint. Hoppas det inte regnar innan klockan 15 imorgon, då lägenheten ska besiktas (eller heter det besiktigas?). Sen ska jag torka av lister och dammtorka alla ytor och kanske försöka få klart nån kartong till. Kanske skulle jag ge mig på mina garderober? Jag vet inte.

Kajje och jag var och käkade sushi tidigare ikväll och sen har hon varit här en stund och hjälpt mig packa lite. Gullevännen. Jag jobbar tydligen bättre när jag har sällskap. Strax dags att fortsätta.

Klump i magen

Jag har bakisångest. Eller inte riktigt. Jag har nog bara lite vanlig ångest. En backlash efter helgens intensiva umgänge. Ångest över att åka ifrån Piteå, över att köra till Umeå, att flyttstäda, över att befinna mig i en stad där jag aldrig riktigt lärde mig trivas och nu när jag äntligen ska flytta därifrån har jag plötsligt hittat nåt som gör att jag kanske vill stanna kvar. Iallafall litegrann. Önskar att det var nästa måndag så att allt var över. Men innan dess ska jag hinna ner till Umeå, flyttstäda, skicka iväg mitt flyttlass, åka till Göteborg och se U2, åka till Stockholm och ta emot flyttlasset... Usch. Hatar att flytta.

Känner mig lite ledsen.

Festivalen är äntligen över

Vissa saker mår bäst av att vara osagda, men här kommer en kort sammanfattning av PDOL 2009:

Onsdag: Trevligt häng i Södra Hamn tills vi började frysa och gick till Frepp, utgång på 1906, mycket hemvändare och mycket öl.

Torsdag: Pizza på Viking, lyssande lite på Logjamming, häng i Södra Hamn, även idag tvingade vädret oss inomhus, Fredriks lägga fick sig en rejäl omgång och vi hade skoj, Buzz och Singstar, sedan var det Kittelfjäll tills området stängde.

Fredag: Började dagen med lite mat på området, sen blev det en liten öl på Krokodil. Gick hem och försökte ladda lite, och sen började folk dyka upp till förfesten som var hos mig, ute på altanen. Hade väl tänkt kolla Veronica Maggio, men det blev ju såklart inte, det blev Kittelfjäll och sen Bungyjump (jihaa!) och sen blev det Melody Club. Mycket bra! I vanlig ordning hamnade jag på efterfesten som var avslagen, men ändå lite rolig.

Lördag: Vid halv två gick vi till uteserveringen på 1906 och köpte drinkar, öl kändes verkligen inte lockande alls. Satt och surrade länge och väl, sen gick jag hem och så kom folket förbi, förfesten var även denna dag förlagd till Strömsborg. Vi hade planerat att se Euskefeurat, men när klockan närmade sig åtta var det väl egentligen ingen som ville gå in på området så vi satt kvar ett par timmar till. Sen blev det Kittelfjäll och strax efter midnatt sprang jag iväg och såg Eldkvarn. De var precis så bra som jag hade hoppats på. Grät till Kärlekens tunga. Lyckades även denna kväll snika in mig på efterfesten, där jag spenderade en halvtimme med att trakassera Plura, och bara hängde rent allmänt. Runt klockan 5 hängde jag med Kittefjällsgänget på nästa efterfest, och åkte därifrån runt halv åtta.



Söndag: Jag sov.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag befunnit mig i en mer eller mindre konstant berusning de senaste dagarna. Min kropp befinner sig i chocktillstånd. Jag är inte sugen på en öl. Usch. Fy fan. Idag packar jag ihop och åker ner till Umeå. Flyttstädning väntar. Skoj...eller.

Ojojoj

Shit pommes. Så trött. Sista kvällen nu. Ska avlägga en rapport så småningom....

Ett statement: Avstånd suger verkligen.

2 down - 2 to go

Åh fy fan. Nu är det bara två kvällar kvar. Suck. Tungt är det men roligt har jag.

Överraskad :)

Satt nyss och kollade runt på kompisars kompisars sidor på Fejjan och då snubblade jag över den här. Lite coolt ändå tycker jag. Lätt att tro att en artist som hon inte kan sjunga och att allt bara kommit till i efterhand i en studio. Jag är imponerad.

32 sms senare

Är det då kanske inte bättre att ringa upp egentligen? 16 sms från vardera hållet är ändå ganska mycket. Det var dock en kvalitativ konversation, om man nu kan ha det via sms. Nåja.

Igår kväll cyklade jag över till Malin. Vi satt och pratade medan vi väntade på att hennes lille Adam skulle bli trött, men det slutade till sist med att hon i princip fick tvångssöva honom. Han var helt hysterisk stackarn, så övertrött var han. Stackars Malin också, det syntes hur jobbigt hon tyckte det var att vara tvungen att vara så bestämd mot honom. Men det gick bra till sist. Sen kom Hanna förbi och vi satt med varsitt rosévinsglas och pratade och pratade. Efter nån timme kom Nicke förbi med ett matsalsbord och när han åkt bestämde vi oss för att slipa och måla det klart på en gång. Sagt och gjort och 1½ timme senare var vi klara. Det blev ett glas vin till och sen var klockan över två och det var dags att cykla hem. Jättemysig kväll med gamla, goda vänner. Mys!

Somnade dock inte förrän vid halv sex, och så vaknade jag runt tio. Kommer antagligen att behöva nån sorts eftremiddagslur för att orka med kvällen. Idag drar det igång. In i dimman...

Festivalvecka och kaffedarr

De droppar in en efter en nu. Hemvändarna. Det kommer bli en jobbig och blöt, men rolig vecka. Festen har redan börjat och den lär inte sluta förrän nån gång på söndag. Jag har dock inte hoppat på tåget ännu. Funderar på att avvakta nån dag. Men för er som behöver motivation och pepp för att orka med veckan kommer här en av 80-talets absolut bästa filmlåtar:



Har typ en klump i magen. Vet inte om det beror på mitt kaffeintag eller om det beror på annat. Försöker avstyra mina tankar, lägga ner, innan det blir jobbigt. Bara ha skoj och inte fundera så mycket. Tillfällen att ses kommer knappt finnas från och med nu och under hela hösten, och antagligen inte sen heller. Det är ju faktiskt helt lönlöst...att typ hålla kvar vid nåt. Det finns ju inte ens nåt att hålla kvar vid.

- Man får väl glädja sig åt det lilla man får, eller hur? -ED

Stukad

Igår när jag spelade beachvolley gjorde jag illa mig i lillfingret, jag tror jag kan ha stukat den yttersta leden. Vilket för mig till detta inläggs huvudsakliga syfte.

Hur ofta stöter man egentligen i lillfingret i normala fall? Ungefär aldrig. Men när man gjort illa sig är det som om man automatiskt måste stöta i saker som man aldrig annars gör. Som nyss till exempel. AJ!

Hem till byn

Idag har jag skytt solen och haft på mig tunna, mjuka kläder. Jag kan inte ens ha BH eller linnen med axelband på mig, för det skaver mot nyckelbenen... :(

Har varit hos pappa i några timmar idag. Vi började prata om hus i byarna så vi gick ut på Hemnet och kollade vilka hus som var till salu i närheten. Sen tog vi bilen och åkte på "tittis" i byn och sen åkte vi till Sikfors och kollade på kraftstationen och älven. Vi såg 3 stora vak och det var inte utan att man blev lite sugen att pröva ifall man kunde få upp fiskarna men vi hade inga grejer med oss. Pappa uppskattade en av dem till ca 3-4 kilo. Ganska fina fiskar. Det kan ju iofs ha varit samma fisk alla tre gånger, men det är ju svårt att säga.

Kom precis hem från en snabb sväng på stan. Var tvungen att köpa en bra After Sun-lotion. Jag är trött. Funderar på att gå och lägga mig och läsa lite, men då vet jag att jag kommer somna och sen kommer jag inte kunna sova inatt...

I bruise easily

Jag kan fortfarande inte säga nåt om min fredag. Jag vet hur det känns inuti, men jag kan inte formulera det i ord, för...jag vet inte. Om man säger nåt högt eller om man skriver ner det så blir det liksom lite mer sant, och jag är inte riktigt säker på att jag vill att det ska bli sant. Så därför nöjer jag mig med att inte säga nåt så länge. Sanningen kanske blir annorlunda om jag väntar ett tag. Ni vet det där man säger om att tiden läker alla sår? Nu är det inte så dramatiskt som att jag ligger här och blöder, det är mer som blåmärken...

Men såpass kan jag säga att jag är glad och vemodig på samma gång.

Lindblomz on tour!

Jag har antagligen bränt mig sönder och samman... Idag var det den årliga beachvolleyturneringen på Mjoön hos bröderna Bergström. Vi hade ett lag som grabbarna (Kim, Anders, Anton och Fredrik) envisades med att döpa till Lindblomz, efter mig på grund av min i mina ögon obefintliga karriär som beachvolleyspelare (deltog i ett SM-kval en gång, som utfyllnad för att få ihop tillräckligt många lag för att tävlingen skulle räknas som kvaltävling). Vi funderade även på att skaffa oss en turnébuss som vi kunde åka runt i, med Lindblomz stripeat på sidan. Vet dock inte hur det blir med det efter dagens uteblivna framgångar (vi tog oss inte vidare från vår grupp). En rolig sak är dock att min axel höll hela dagen. Visst, jag är lite trött i den, men jag har inte ont iallafall.

Efter tävlingen var avslutad åkte vi förbi Ingela och Palle och sen for vi till Grönan utanför Böle och badade. Eller de andra badade och jag låg och vilade på en filt. Fick ett samtal från en efterlängtad röst, vilket var väldigt otippat. Trodde inte att han skulle ringa, men glad blev jag. När vi åkte från Grönan for vi till Frasses och åt, och jag har alldeles nyss kommit innanför dörren.

Solen har som sagt strålat obarmhärtigt och underbart hela dagen, men nu får jag fasen skylla mig själv för att jag inte smorde in mig med solskyddsfaktor... Fan. Hoppas jag inte flagar bort allt. Jag ser ut som en kräfta. Ska alldeles strax hoppa i duschen och försöka svalka min uppretade hud lite, innan jag smörjer in mig och går och lägger mig. Jag längtar lite efter att lägga mig för jag håller på att läsa en ny bok; John Ajvide Lindqvists "Människohamn" så nu ska jag hoppa i duschen. Puss och godnatt!

"Kärleksbrev är fan lika coolt som hotbrev" -JD

Jag tror jag måste vänta med reflektionen över gårdagen/kvällen. Jag vet ännu inte riktigt hur det känns. Men jag har haft det sjukt bra iallfall, så mycket kan jag säga.

Det jag tänkte berätta är en jätterolig och otippad sak som hände, dels igår när jag skulle parkera bilen i hotellets garage och sedan det som hände när jag skulle checka ut från hotellet idag.

Igår när jag skulle parkera min bil i det galet trånga garaget så bestämde jag mig för att istället för att parkera med nosen före, om ni fattar, så backade jag in på parkeringsplatsen. Vilket var mycket märkligt eftersom jag inte backat in på en parkeringsplats sen jag körde upp för 2½ år sen och höll på att kugga. Iallafall så ger jag mig på denna manöver som jag inte helt och fullt vet att jag behärskar, och under tiden dyker en annan bil upp och jag får lite lätt panik, för jag vill ju inte att nån annan, erfaren förare ska se att jag är en klåpare som inte har en aning om vad jag håller på med. Men hur som haver så gick det skitbra att parkera och jag blev grymt nöjd med mig själv. När jag packat ur grejerna hade den andra föraren parkerat klart och jag sa lite glatt till honom;

- Alltså jag har inte försökt backa in på en parkering sen jag körde upp för två år sen, och första gången jag prövar så gör jag det i det trängsta garage jag nånsin stött på...men det gick ju bra!

Han svarade att "ja, det gick ju fint" och sen knallade jag iväg till hissen och tänkte inte mer på det.

Idag när jag och mitt sällskap checkade ut så säger tjejen i receptionen;

- Det här kanske låter lite märkligt, men jag har nånting till dig... och så räckte hon fram ett kuvert där det stod "Bra parkerat!"

Nedan kan ni läsa innehållet.

"Hej! :)

Vi träffades i garaget och du kom fram och pratade med mig! Nyss tagit körkortet osv. Du vet... Vi har spelat och jobbat på Trästock och nu har vi partajat en del också :) Sorry!
Men du var underbar och jag vill gärna komma i kontakt med dig igen. Jag blev stum när du kom fram i garaget och jag tänkte...bjud ut henne på middag eller nått...men det blev som det blev...du var fantastiskt duktig på att parkera trots nytagit... :)

Anyway... 'Namn' 070-0000000"


En liten tanke bara: Undrar om han trodde att jag var 20? Normalt är man ju typ 18 när man tar körkortet, och han kunde ju inte veta att jag var nästan 30 när jag tog mitt... :)

Bittersweet

Idag åker jag. Skellefteå. Träffa grabb. Musik. Mys.

Jag misstänker att det närmsta dygnet kommer kunna sammanfatta uttrycket "bitterljuvt" ganska bra. Men det är dumt att ta ut tråkiga saker i förskott, så därför tänker jag bara ha kul och inte tänka på morgondagen.

Om en timme eller två rullar jag söderöver. Hoppas vädret tänker vara på min sida ikväll.

Stridis - här kommer jag!

Jag har pratat om det i dagar, men det har fortfarande inte blivit av. Jag borde åka upp till pappa. Jag tror jag ska göra det idag. Idag är det en mulen dag och ingen strand lockar, och då kan det vara skönt att åka till den plats där tiden står stilla och man inte förväntas göra nåt alls. Inte för att stranden brukar vara så krävande direkt, men...

Jag gick ut igår och det blev faktiskt riktigt trevligt, trots opepp tidigare under kvällen. Det blev Kalles - en helt galen krog (varför var de tvungna att lägga till det där med "en helt galen krog"?) hela kvällen. Det var två trubadurer som spelade som fick allt ifrån AC/DC till Blur att låta som irländsk folk och Flogging Molly. Det var skitskoj och vi sjöng och dansade typ hela kvällen. Sen gick jag på Sunes med Mike och åt ett gammalt, hederligt skrovmål. Undrar när det hände senast? Men gott var det. Sen gick jag hem.

Somnade nån gång efter halv fyra, och så vaknade jag min vana trogen runt sju-halv åtta.

- Nääe, tänkte jag lite för mig själv, det här duger inte.

Så jag gjorde mitt bästa för att somna om, lyckades, och vaknade strax efter elva. Nu sitter jag här och funderar på att fixa lite frulle innan jag tar bilen upp till Stridholm, the land of no time... :)

Blaj

Jahapp. En sån här dag. Jag känner mig låg. Osocial. Inte så bra, helt enkelt. Skulle väl egentligen hälsa på pappa idag, men jag känner inte för nåt alls.

Fast det känns faktiskt lite bättre nu. Hann knappt logga in på MSN förrän någon såg mig och sa hej. Det värmer.

Var nyss på Gläntan en stund, men det började regna så jag åkte hem igen. Nu sitter jag här och funderar på att äta lite, vila lite och kanske ta en dusch, och sen åka en sväng till pappsen.

Det lär väl bli utgång ikväll, så det är nog en fördel om jag är lite mer pepp till dess.

Jag är inte över bäcken ännu men...

...jag tror att det officiellt kan sägas att jag ropar hej (hänvisar till föregående inlägg). Det är visserligen bara tisdag, men jag ser verkligen fram emot fredagen, trots att jag försökt låta bli att fundera så mycket på det. Hoppas jag inte behöver bli besviken.

Somnade sent, vaknade tidigt och det är en dålig kombo om man tänkt vara social och trevlig. Har varit ute i solen en stund idag. Jo, och så köpte jag en skitbra sak: minihögtalare som man kopplar in direkt i telefonen. Klockers. Har umgåtts lite med Jimi idag också, han gick förbi när jag låg i Södra Hamn, så jag ropade fast honom och sen hängde vi lite, och Vanti, Lollan och Danne slöt upp efter en stund.

Ska eventuellt iväg och lira lite kubb senare, om jag mår bättre, så nu måste jag vila.

(Ber om ursäkt för snabba kast mellan ämnena, jag är så trött...)

Kubb och lite tänk

Har som sagt varit hos Mike i Svensbyn idag. Satt och solade på altanen i nån timme, och sen spelade vi kubb. Jag förlorade två matcher och vann en. Sen solade vi ett tag till och så gick vi ner och handlade lite middag - 4 sorters sill och nypotatis och gräddfil med gräslök. Yumm! Sen kollade vi på underbara, fanstastiska filmen Juno, och sen åkte jag hem.

Det verkar som det blir Trästocksfestivalen på fredag. Det verkar även som att jag kommer möta upp en viss pojke där. Om inget oförutsett händer alltså, men som vi alla redan vet så brukar det ju göra det. Så jag tänker inte ropa hej ännu.

Jag är fortfarande lite förundrad över hur lätt jag hade kunnat få mig nåt i lördags om jag hade velat. Folk formligen kastade sig över mig hela kvällen - tjejer som killar. Kanske är det piratkostymerna som gör det, jag menar, folk kanske verkligen kliver ur sina roller för en kväll och hänger sig åt vad som faller dem in? För min del så blev jag visserligen smickrad, men egentligen så hade jag bara en enda person i tankarna. Det stör mig att det är så. För det är så jävla omöjligt.

Det blir en dag i Svensbyn

Nu packar jag in mig i bilen. Svensbyn och ruccolapizza på Äljest. Yey!

Extra Extra!

Posing pirates!

Nu finns det bilder från piratfesten upplagda på Bilddagboken.

Hej å hå och en flaska med rom

Det var här ni hörde det först. Jepp. Jag erkänner. Jag tog en taktikvila. Söp omkull. Small. Däckade. Därför kan jag inte redogöra för vad som hände under de timmarna. Men ur ett piratfestperspektiv så lär det ha varit under de timmarna jag "vilade" som allt det skojsiga vad gäller events inträffade. Istället spenderade jag dessa timmar under en piratflagga under den ömma omvårdnaden av diverse fellow pirates. Jag har nog sällan varit så populär som jag var igår, kändes som att man kunde fått hugg när som helst, med vem som helst, behövde inte ens försöka... Men jag försökte inte heller.

Jag kan ju dock rekommendera att inte göra som jag gjorde. Ät mer än bara tre mackor på hela dagen. Glöm inte vattenflaskan hemma. Drick inte rom med grabbarna. Då slutar man under en piratflagga i buskarna. Eller slutar och slutar, jag ställde mig ju upp igen efter ett tag och sen var det skoj. Och innan också.

Man kan sammanfatta gårdagen med att vi hade fantastiskt tur med vädret och att ännu en totallyckad piratfest har gått av stapeln. Solen strålade och redan vid tretiden var vi runt 30-40 pirater. Vi hängde på stranden, folk badade i Ondskan, det dracks rom och vin och diverse, men kontentan är att alla var glada, festen blev lyckad, ingen drunknade.

Det blev utgång på Kalles. Det var piratdrinkar i baren, och halva priset i inträde för pirater. Vi drack romdrinkar. Fick en shot rom av Danne M och den var tecknet på att nu räcker det - för den var jobbig att få ner. Hua. Runt halv två hade jag ett missat samtal, så jag ringde upp bara för att höra någon säga att han precis spelade den fantastiska låten i Youtube-klippet här ovanför på stället han dj-ade igår. Grejen med låten är en söt historia om hur första gången jag träffade nämnda grabb dissade honom helt oförtjänt, verkligen totaldissade, för att sen rycka med honom ut på dansgolvet och rocka järnet till Meatloaf...

Nu ska jag hoppa i duschen för att se om jag lyckas reda ut mitt hår och för att bli av med myggmedelslukten. En sak kan jag säga om mina vårdare från gårdagen, de fullkomligt dränkte in mig i myggmedel. Överallt. Nästan. Myggorna hittade det enda stället ingen sprejat. Platsen för mina myggbett är nästan onämnbar. Vi kan säga att benen byter namn där. Riktigt jobbigt ställe att bli biten på... I morse hittade jag typ en bit drivved i håret så jag är fan en riktig pirat nu... Bilder kommer så småningom.

ARRRH!

Idag är det dags! Fingermanholmen here I come! Årets piratfest skall officiellt gå av stapeln idag, med början ungefär...nu! Jag ska inte åka ut riktig ännu, men jag funderar på att åka snart. Vi har pratat om 15.00 men det är galet fint väder så jag skulle kunna tänka mig att åka riktigt snart. Undrar om Anders känner peppen?

Iallafall, jag hoppas kunna berätta vad som hände och visa bilder på hur fina alla var, men det finns inga garantier när det gäller piratfesten. Både det ena och det andra kan hända, och det brukar hända också.

Jag var som sagt ut en sväng igår, i förebyggande syfte, och såklart så träffade jag en massa fulla människor. Satt med en främmande tjej störtgråtande i min famn. Konstigt. Sen gick jag på Adana med MK och sen gick vi till honom och åt vår mat. Han hade lite kärleksbekymmer så jag fastnade i hans soffa i några timmar. Var hemma vid 05.30 och gjorde mitt bästa för att somna så jag skulle hinna få lite välbehövlig sömn inför idag. Självklart blev jag väckt av telefonen, och sedermera av ett överraskande besök. Visste inte att Hasses son hade nyckel till huset. Det var läskigt. Lyckade somna om ett par timmar och nu är det dags som sagt. Jag håller som bäst på att göra mig i ordning. Kommer inte överträffa förra årets kostym, men i år blir det nog aning lättare att andas iallafall :)

Vi ses på andra sidan!

Uträkning

Ett stycke vitprickig svart kjol, modell kort och vid.
Ett stycke vit tröja.
Ett par svarta, halvhöga klackar med snörning.

Ett stycke blond, fräknig, brunögd tjej.

X antal öl.


Svar: Utekväll i Piteå i mitt eminenta sällskap.

Semester-feeling

Jag tror det här är en typisk semesterkänsla. Har druckit 2 öl på en uteservering tillsammans med diverse folk. Idag dricker jag endast i förebyggande syfte, med morgondagens piratfest i åtanke. Tänkte att om jag dricker lite idag så kommer jag inte att förta mig imorrn. Kommer dock gå ut ikväll, men det blir en utekväll av det lugnare slaget. Kanske Kalles, kanske 1906, vem vet?

Fick frågan idag ifall jag och den här killen ska ses igen. Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag vet inte om vi kommer ses igen. Det finns saker som talar emot det.

60 mil.

9 år.

Rockstjärnefaktorn (fråga inte).

Fast utöver det vet jag faktiskt inte vilka våra odds skulle vara. Kanske kommer ses för en rendezvous* nån gång, men jag vet inte...

*den grundläggande betydelsen är möte, speciellt kortare kärleksmöte men används även för dockning mellan rymdfarkoster - Wikipedia

Den obestämbara saknaden

Den obestämbara saknaden är här. Precis som förväntat.

Hur gör man för att inte köra fast i tankarna? Ockuperar sig med andra saker, andra människor...annat helt enkelt, men jag vet att även om det funkar initialt så brukar det komma tillbaka.

Men frågan är vad det egentligen är jag känner? Antagligen är det bara abstinensen jag nämnde i ett tidigare inlägg. Om en vecka är det säkert glömt...

Om jag skulle ta en dusch, slänga i mig lite frukost och sedan ägna min uppmärksamhet åt vänner och kaffe?

Regn regn regn

Jo, det regnar visst ute. Ifall ni inte fattade det.

Jag har knappt sagt ett ord idag. Undrar om det är bra att vila rösten en hel dag?

Nu ska jag fortsätta kolla på gamla - fast de är ju förresten gamla allihop - Seinfeld-avsnitt.

Slöaste dagen

Var ut igår på 1906, med Anders. Det var skoj. Mötte upp JG och hans jobbarkompisar i Södra Hamn först och sen gick vi till Max (personen inte restaurangen) en snabb sväng, och så ut på nollsex som sagt. Det blev mycket alkohol så jag har varit riktigt trött idag. Känns inte ens som att jag riktigt vaknat. Det är en trist mulen dag och snart kommer det nog börja regna också.

Jag är husvakt i några dagar medan mamma och Hasse är i Bergen och hälsar på några vänner. Därför ska jag alldeles strax gå ut och leka trädgårdsmästare.

Piteå

Snart har hela dagen gått. Jag som skulle på stan runt 13. Det gick sådär. Mamma ville att jag skulle färga håret på henne, och det är där jag är just nu. Vi fick ta en paus mellan färgningen och slingningen för hon skulle och klippa sig, men nu klev hon precis innanför dörren så jag antar att det är dags att fortsätta med slingorna nu. När jag är klar med slingorna ska jag hoppa i ett par skor och knata ner på stan. Kanske handla lite att dricka om det blir utgång ikväll och sen lite piratgrejer tillpå lördag. ARRRRH!

Nära nu...

Riktigt nära. Alldeles strax åker jag. Till Piteå. Jag är tillbaka här i Umeå sent på söndagkvällen efter PDOL. För att packa och städa det sista.

Ikväll har jag roat mig med att rensa alla avlopp. Skoj... Men nu är det gjort.

Det regnar fortfarande. Drygt att köra.

Så det jag ska göra nu är att jag ska tömma kylen, ta ut soporna, köra fram bilen, kånka ner kartongerna och min packning, sen svänga förbi Statoil på Carlshem och tanka bilen. Sen styr jag norröver.

De senaste dagarna har varit intensiva och väldigt fokuserade på att vi skulle hinna träffas innan jag åkte, och nu är det så dags att fara. Jag misstänker att det kommer nån sorts bakslag de närmsta dagarna. En lättare abstinens och saknad. Fullkomligt normalt dock.

Men KAN det sluta regna?

Oh what a night

Jag har haft en av de absolut trevligaste och mysigaste nätterna på länge. Massa prat och skratt och svammel, Sin City, U2 konsertfilm och mera prat. Knäckemackor och oboy. Somna till Nyhetsmorgon (lite okonventionellt, jag vet). I like. Det var helt enkelt väldigt svårt att bli trött inatt. Kanske blir det så när man inte vet om man kommer ses igen, man vill liksom dra ut på saker så länge som möjligt? Ni vet den där känslan att det liksom inte blir imorgon förrän man somnat och vaknat igen? Så ju längre man är vaken desto längre bort känns avskedet?

Nu har han gått, och det kändes faktiskt inte som "hej då", mera som "vi ses och hörs". Men i sanningens namn så vet jag ju att vi antagligen inte kommer ses särskilt mycket mer. Det finns många faktorer som kan spela in där, men de största handlar nog om avstånd faktiskt. Jag drar till Piteå idag, och sen flyttar jag från stan. Sen finns det annat som kanske spelar viss roll också, men det är ändå bagateller i sammanhanget tycker jag.

Skickar med en go' låt som egentligen inte har så mycket med saken att göra, bara lite :) Hur som helst, en mycket bra låt..! Regnet öser ner ute och jag är inte peppad på att sitta i bilen i 3 timmar. Men men. Ibland så får man göra sånt som är mindre kul också. Så nu höjer vi peppen med lite musik!

Regn i Umeå

Det där med att bli väckt av solen, det sket sig kan man säga. Det är kallt. Det är regnigt. Det är fan höst, och det är bara den 6e juli ännu.... Jag hoppas att sommaren kommer tillbaka. Men det är ett bra väder för att vara inne och stöka på med flytten.

Nu har jag 3 lådor klara för transport till Piteå. Där ska jag ställa sånt som jag vill ha kvar, men som jag inte har plats för, till en början iallafall. Jag hoppas trivas så bra i Stockholm att jag kan hitta mig nåt eget inom en snar framtid. Idag ska jag försöka packa grejer till min 3 veckors vistelse i Piteå och Göteborg, och så ska jag försöka packa ner alla kläder som jag inte kommer använda förrän jag är i Stockholm. Det borde inte bli mer än två flyttkartonger. Sen ska jag köra iväg en sopsäck med grejer till Emmaus, och så åka förbi med ett bord hos Lisa. Och kanske fara förbi Kajje med en ljuskrona.

Mitt hem är rätt så obekvämt för tillfället. Har en madrass på golvet framför Tv'n. Där sover jag, kollar på TV, äter, sitter/ligger vid datorn.... Inte så ergonomiskt. Men väldigt multifunktionellt.

Jag tror jag ska åka imorgon. Hade gärna velat hinna träffa pojken jag umgåtts en del med de senaste dagarna innan jag åker, men vi får väl se om det hinns med. Han är smart, charmig och rolig. Fin. Jag tror att jag kanske såg honom på TV en gång, men jag är inte säker. Jag vet att hans bror var med...

Nu ska jag åka iväg med lite saker. Och posta ett brev. Hejdå!

Godnatt världen

Ytterligare en oproduktiv kväll läggs till handlingarna. Eller jag har faktiskt tvättat 4 maskiner så lite har jag gjort. Men imorgon, då j*vlar. Ska röja och försöka få nåt gjort. Jag vet ju precis vad jag ska göra, det gäller bara att göra det också. Så får det bli. Nu ska jag ta och runda av här, och avsluta min konversation på MSN. Dags att bädda sängen, fixa ett glas oboy och en macka och sen krypa ner och försöka sova lite. Jag tänkte låta solen väcka mig imorgon.

When I wake up in the morning

feel the sun shine on my face

I get up and I’m yawning

There is so much time I can waste

Jesus walk with me - Club 8

Förresten.

Jo en sak till. Jag upptäckte idag att jag varit sjukt klantig och raderat flera mappar med bilder från i julas. Typiskt.

Sånt som händer.

På upphällningen

- Ska det verkligen vara så här? Menar du att det är så här det ska vara?

Ibland önskar jag att jag hade Sverkers röda soptunna. Då skulle jag dumpa allt som inte var som det skulle. Och kanske annat också, bara för enkelhetens skull. Sen är röd en fin färg.

Egentligen är jag inte särskilt upprörd. Tycker mest att det känns trist. Tiden går fort när man har roligt, och jag har haft ganska kul de senaste 3-4 dagarna. Jag vet inte riktigt om det skulle kunnat vara annorlunda under andra förutsättningar, men nu är det som det är och under de här förutsättningarna kan jag inte låta bli att tycka att det känns väldigt tråkigt att jag ser änden på vägen skymta där borta. Förut visste jag såklart att vägen ändade där men själva slutet var ändå utom synhåll. Nu ser jag det, och då vill jag liksom sakta ner lite. Dra ut på det.

Hade glömt bort att vi kommer att gå om varandra när jag kommer hit nästa gång. This is it. Kanske är det lika bra, kanske är det ändå en återvändsgränd. Kanske. Men ja' gill' he.

Aj

Jag har ont i ryggen. Jag saknar min säng. Jag måste nog köpa en ny ganska snart, annars lär jag inte sova mycket när jag är hemma. Ganska tur då att jag är borta så mycket.

Jag har inte fått så mycket packat som jag hade tänkt i helgen. Saker har kommit i vägen. Men jag har haft en trevlig helg lika fullt. Jag har egentligen inte så mycket att packa, det är bara svårt att komma igång. Dessutom känns det så himla tråkigt att packa ihop lägenheten. Vemodigt. Men nu är det å andra sidan inte särskilt kul att vara här hur som helst. Ingen soffa, ingen säng. Bara en massa kartonger.

I efterskott...

...kan man också skriva. Det gör jag nu.

En tidig morgon för ett tag sen hånglade jag i gräset vid älven. Det var fint. Jag somnade på hans arm där vid stranden, långt efter att den första hundägaren promenerat förbi och undrat vad vi var för dekadenta människor som inte hade nån skam i kroppen. Jag vaknade av solen vid halv tio och undrade en kort stund var jag befann mig. Hade solen varit mindre het hade jag nog bara somnat om, men nu var den obarmhärtigt varm. Jag väckte mitt sällskap och fick nån kyss och ett stort leende tillbaka. Sen gick jag hem.

Jag är ju ändå på väg

Att vara på väg nånstans bidrar till att allt som inleds blir tillfälligt för man är ju ändå på väg. Det känns lite tråkigt, men samtidigt gör det att jag inte behöver fundera så mycket. Känslan som blir kvar är dock att jag är tillfällig, inget man behöver ta på allvar, inte ens jag själv. Jag tror att det enda sättet att ta itu med den känslan är att inte ta den på allvar. Strunta i den. Bara följa med strömmen ner till nästa virvel där man slungas ur åt ett helt annat håll än man trodde. Spara det viktiga till nåt mer...varaktigt. Nåt som kanske inte känns lika svårt. Då blir det hela mycket enklare.

Men frågan som kvarstår är då:

- Är det verkligen enkelhet som man eftersträvar?

Om det verkligen är det så finns det tusen andra saker man kunde göra istället. Istället för att inleda nåt som inte är på väg nånstans. Men å andra sidan, vetskapen om att vägen tar slut bakom krönet och att tiden för åkturen är ytterst begränsad finns ju inte bara hos mig. Det kanske är det som stör mig.

Eller stör det mig egentligen? Kanske känner jag bara att det borde störa mig? Jag vet inte.

......

½ pizza, 3 filmer, ett blåmärke extra, en natt på en madrass på golvet, en soffa och en fåtölj mindre, 350 kronor i fickan och hämtsushi. Så kan ett dygn se ut.

3 dagar i korthet

Jag har glömt att berätta vad jag gjorde i tisdags, som jag utlovade.

Jag slutade jobba ganska tidigt och sen gick jag och njöt av att vara ledig ledig ledig. Satte mig på Nodo och fikade lite med Anders och sen dök en massa andra grabbar upp, Fredde, Tutan, Nils och så en till (Olov?), och sen gick vi och badade i Södra Hamn. Temperaturen låg över 30 grader i tisdags och det var underbart skönt att bada, ytvattnet hade blivit ordentligt uppvärmt och inte ens jag - badkrukan Arne - tyckte det var kallt. Sen låg vi på en brygga och småpratade medan vi torkade i solen. Sen var det dags för lite middag och efter det mötte jag upp grabbarna igen för en runda på discgolfbanan och det var skoj! Jag har aldrig gjort det förr och jag var väl inte så bra direkt, men jag var inte helt värdelös heller. Det blev bättre och bättre allt eftersom. När vi avslutat vår runda promenerade vi ner till Fårösundet för ett kvällsdopp, och det var skönt, men lite kallare så det blev bara ett snabbt dopp för min del. Efter det var klockan efter tio och åtminstone jag var riktigt trött, på ett skönt sätt, och vi promenerade hemåt i sommarkvällen. En helt fantastisk dag.

I onsdags var det officiellt min första semesterdag, och den började med att jag vaknade. Såklart. Efter en liten frukost tog jag bilen och åkte och hämtade upp Anders och Fredrik och så åkte vi ut till Gläntan och la oss på stranden. Jag kan rekommendera att åka ut runt tio på morgonen, för då finns det gott om parkeringsplatser, både för bilar och strandfiltar. Nils dök upp efter ett tag också. Vi solade och vi badade. Vid Gläntan är det havsvatten och det var ganska....svalt. Men jag doppade mig iallafall, om än det tog en halv evighet innan jag lyckades. Runt 12 åkte jag in till stan igen för att luncha med Jimi. Sen gick jag runt i lite affärer, köpte en superfin klänning, och sen gick jag och la mig i Södra hamn på en brygga och lyssnade på vågskvalpet. Till middag grillade vi och åt jättegod sallad och sås och sen satt jag och surrade och lyssnade på Euskefeurat med mamma och Hasse på altanen. Mike och Emil skulle höra av sig för att vi skulle ses ute på 1906, men det blev så sent innan de hörde av sig att ag hunnit bli alldeles för trött så istället för att gå ut så kröp jag ner mellan lakanen istället.

Igår lämnade jag bilen på verkstan runt kl 8 och så promenerade jag in till stan. Det tog nästan 50 minuter. Åt min frukost ute på altanen, och sen la jag mig i hammocken och dåsade i 1½ timme. Vid tolv gick jag för att fika lite med Anders och på vägen dit kom jag på att jag skulle gå in och prata med Sanna om en tatueringstid. Den 30 oktober skrevs in i almanackan och det ska bli jättekul att få göra nåt med Sanna. Hon är jätteduktig. Runt kl 14 var min bil klar på verkstan så då åkt ejag och hämtade den, sen åt jag en snabb lunch/middag och klockan 16 styrde jag ner mot Umeå, och var framme ganska precis 2½ timme senare. Hann egentligen bara innanför dörren och byta kläder för sen gick jag ner till en park med en filt och två vinglas. Sällskapet satt redan där och väntade. Det blev en fin kväll.

I flyttartagen

Jag är trött. Jag kan inte sova i min säng. Jag har ingen säng längre. Den är på väg till ett nytt hem i mammas och Hasses gästrum. Vi kommer att träffas lite då och då, men inte alls i samma utsträckning som vi gjort det senaste 1½ året. Redan till veckan faktiskt.

Snart har jag kanske ingen soffa eller fåtölj heller. En tjej ska komma och kolla på dem om en timme ungefär. Hoppas hon köper dem.

Jag har semester, men jag måste jobba lite idag. Redovisa kvitton och sånt till mitt kreditkort. Blä. Men när det är gjort så är jag jätteledig.


Igår var en bra kväll. En filt i en park, två vinglas och fint sällskap.

Juli

Här kommer nästa avsnitt i min månadsföljetong. Jag har ju som bekant semester hela juli, och här kommer en försmak av vad min ledighet kommer innehålla enligt stjärnorna, om man tror på sånt :) Hell yeah, kan bli en trevlig sommar!

Tvillingarna

Passion, dramatik, känslosvall och erotisk spänning. Där har du juli i ett nötskal. Du kastar alla hämningar överbord och ger kärleken så mycket tid och utrymme som möjligt. Kanske satsar du på ett nytt, eldigt förhållande. Det kan också handla om att blåsa nytt liv i en glöd som redan fanns där. Det blir i varje fall en månad helt i kärlekens tecken, med gott om utmaningar och upplevelser. Chansen är stor att något som inleds nu leder vidare, så för dig som söker ett nytt förhållande väntar en extra fin månad.

Bästa chansen: Oxe, Kräfta, Lejon, Våg.
Bästa stället: Överallt.
Bästa datumen: 18-19/7