
Nånstans slog klockan fyra
Och ute faller regn
Jag reser om en timme
Maria sover än
Vi satt på Rörstrandsgatan
Igår kväll och drack vin
Hösten fyllde våra hjärtan
Två älskande var vi
Och väskan är redan packad
Men jag vill inte gå
Hur lämnar man den man älskar?
Jag kommer aldrig att förstå
Det fanns en tid för länge sen
när mitt hjärta var av sten
Jag kunde lämna allt och alla
jag bara bytte roll och scen
Nu rullar tårar nerför kinden
när jag kör ut genom Söder Tull
Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull
Plura är mitt hjärtas skald.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar