3½ år senare

Har sovit på saken och jag känner mig fortfarande lite ledsen och irriterad. Hade det varit jag hade jag gjort annorlunda - helt annorlunda - och inte sårat på det sätt hon gjorde, bara för att hon ville ha reda på en massa saker. Men å andra sidan hade jag nog inte gjort nåt alls. Hade nog låtit tiden ha sin gång istället. Min erfarenhet är att sånt här brukar reda ut sig självt. Men hon gjorde väl det hon tyckte kändes rätt.

Idag är en ny dag.

Ny stad. Ny butik. Nya tag.


Dags att packa klart, göra mig i ordning för dagen, diska, vattna blommorna och ta ut soporna. Sen bär det av norrut.

Mjau.