The sweetness of stupidity

'Cause it's a bittersweet symphony, this life

Antagligen handlar jag helt emot allt förnuft för tillfället, men i såna fall tänker jag försvara mig med att det är så himla skönt att vara korkad just nu. Det pirrar, det känns misstänkt likt en alien i magen lite nu och då (nej, jag är inte gravid, bara fjärilar). Jag skriver och skickar utlämnande meddelanden som jag antagligen kommer få äta upp förr eller senare, men det göttaste i alltihop är att det inte bara är jag. Jag kan ju inte tala för nån annan än mig själv när det gäller aliens och pirr, men meddelandena skickas åt båda håll.

En guru till mig (kallad Singla: SalongSingla.se) brukar säga att män menar vad de säger, inget annat. Så egentligen borde det ju inte vara svårare att förstå sig på karlar än att faktiskt lyssna på vad de säger. Och är det så att den här killen menar vad han säger så måste jag säga att det känns ganska bra faktiskt. Fast han har ju sagt en del som inte är lika kul också, när vi ganska nyss hade träffats (hahaha, det var ju typ i förrgår, nä skämt åsido, men det var inte så länge sen), och det har jag också lyssnat på. Men just nu väljer jag att inte tänka så mycket på det. Jag tar det vid ett senare tillfälle. Jag skjuter det på framtiden helt enkelt.