Neeeeer och så upp igen!

Idag är en bättre dag. Och igår var bättre än dagen innan. Det går framåt iallafall. Idag har jag knappt varit nedstämd alls, utan mest bara längtat tillbaka. Längtat efter allt vad förnuftet försöker intala mig att inte längta efter. Men det går sådär. Det jobbigaste med alltihop är att det inte bara är jag som är deppig över att det är som det är. Det gör ju hela grejen ännu jävligare, liksom.

Och så var det ju det här med berg-och-dalbanan igen. Verkar som att den gångna helgen får en kort uppföljare i början av nästa vecka. Om inget oförutsett händer.

Wiiiii!