Nyårsdepp

Låg i min säng i morse och försökte sätta ord på hur jag egentligen känner. Inför det här med Piteå kontra Umeå angående nyårsfirande, och det gick sådär. Kom egentligen inte fram till nåt bra. Jag är råless på Piteå, men tanken på att sitta ensam i Umeå till den 5e januari känns inte heller så upplyftande. Jag vill nog inte vara varken här eller där, jag tror att det är där skon klämmer. Eller rättare sagt, platsen har nog ingen större betydelse, det handlar nog mera om vem man är med. Eller i det här fallet; inte är med. Känns som en evighet tills möjligheten ens finns.

Så jag har fortfarande inte bestämt mig för vad som händer på nyår för min del. Är så opeppad på fest. Och nyår är ju tveklöst en festkväll. Jag som till och med köpt en ny klänning... Men jag får väl bära den nån annan gång då, kanske. Problemet för mig när jag känner mig så här är att om jag går på fest iallafall, trots att jag inte kanske vill egentligen, brukar det leda till att jag försöker kompensera mitt opeppade humör genom att "låtsas" vara jätteglad, och det i sin tur brukar leda till att det skålas lite väl friskt, och vart det i sin tur leder är väl ganska självklart. Jag vill inte spendera en nyårsfest med att vara för onykter.

Med tanke på mitt nuvarande ganska låga humör och troliga hormonella utbrott senare i veckan så är det nog kanske bättre att låta bli att dricka alls, vilket skulle kännas ganska skönt, faktiskt. Skulle gärna åka ut till en stuga nånstans och sitta framför en brasa med en kopp varm choklad, kanske spendera nyårskvällen med goda vänner och ett sällskapsspel... För att sedan somna i en varm famn. Nåja, drömma går ju...

Jag har ingen lust att göra nånting. Vill bara gå och lägga mig igen... Kan inte de här helgerna vara över snart?