Lite senare

Eftersom tekniken och mycket annat motarbetat mig ordentligt idag följer här ett blogginlägg som jag egentligen skrev för flera timmar sen, men min mobil har glömt av hur man gör när man loggar in på min bloggsida så därför kommer det nu istället.

"Uppehåll för tågmöte... Skit-SJ. Jag hoppas att jag inte missar mitt tåg i Gävle. Risken finns. Vi börjar vara rejält försenade nu, 1½ timme och jag hade 2 timmars marginal till nästa tåg från början. Om jag missar det tåget vet jag inte hur jag ska ta mig till Falun, för jag tror det är det sista tåget som går. Skulle träffat BM ikväll men när jag blev så försenad ställde vi in det. Vilket jag helt förstår.

Vad jag däremot INTE förstår är varför han kände sig tvungen att berätta för mig att han inom tio minuter fixade annat (dam)sällskap som i skrivande stund var på väg över? Och jag förstår inte heller hur han sen hade mage att fråga MIG vad DE skulle laga till middag tillsammans..! Hmpf. Alltså, missförstå mig rätt, vi har verkligen ingen relation där vi lovat varandra nåt eller där vi ställer några direkta krav på varandra, utan vi träffas ibland, no strings attached, ibland kollar vi på film och sover ihop, och ibland när andan faller på kanske vi kan vara lite mer intima, men det är absolut ingen regel. Men frågan kvarstår, vilken tjej, oavsett om man har ett förhållande eller inte, vill veta sånt? Jag struntar i vad han gör när vi inte ses, men jag vill inte känna att jag är SÅ lätt att ersätta. Känns inget vidare faktiskt. I det här fallet är jag en förespråkare för "det man inte vet..." Så det så.

Så för tillfället är jag irriterad på grund av allt som jävlas, och så är jag lite sur på klantiga killar, och så lider jag av en liten gnutta sårad stolthet och självkänsla. Blä."

Jag hann med tåget. Jag har checkat in på hotellet. Jag har ett trevligt rum, helt för mig själv. Jag är inte så irriterad längre, jag är mest matt i kroppen och i huvet. Nästan som att känna sig uppgiven, men inte riktigt.

Jag är dock fortfarande sur på BM. "- Jag trodde inte att vi hade den sortens relation..." Nej det har vi inte heller, men jag vill ändå inte veta att jag är totalt ersättlig och att det inte tar mer än tio minuter att ersätta mig. Jag fattar att han har ett liv när vi inte se, det har ju jag också, men det delar jag inte med mig av till honom om det inte är absolut nödvändigt. Vilket det nästan aldrig är.