Säkert!s låt är min rubrik

Annika Norlin är en mästare på att fånga essensen av hur det känns att...känna.

Det kommer bara leda till nåt ont

Jag tror att kärleken (eller vad det nu var, en illusion eller kanske bara en längtan) - förälskelsen - är på väg att dö. Eller kanske är den redan död. Eller så fejkar den bara. Jag vet inte. Men jag vet att jag inte känner samma saker längre. Jag tror att det kanske beror på brist på bränsle. Fick lära mig att för att brinna behövs det tre saker: syre, värme och nån sorts brännbart material, alltså bränsle.

Jag andas, jag känner (mao värmen finns där), men bränslet saknas. Därav ingen eld i mitt liv. Jag känner dock inte att det finns plats för nåt nytt. Det lockar inte ens.

Och efter galningen i helgen så kommer jag antagligen vara sjukt reserverad mot nya människor ett tag framöver.

Näe, helt över vissa saker är jag inte, det kommer nog ta länge innan jag är på en plats där det inte känns nåt alls. Ska bara försöka att inte göra illa mig själv för mycket på vägen dit.

Mitt hjärta faller så lätt, så hårt, så fel...