Idag kom det tillbaka. Satt i flygplanet med alldeles för mycket tid att tänka. Mindes saker som sagts, inte löften i ordets rätta bemärkelse, utan sånt som lät lovande för en eventuell framtid. Och sen tänkte jag på hur situationen är nu, och att jag inte ens vet om vi kommer prata med varann, eller om vi kommer ses, eller om ens viljan finns från andra hållet - att prata eller ses mer...
Jag fick tvinga mig själv att inte tänka tankarna fullt ut, kan ju inte sitta och gråta på planet. Så jag pressade tillbaka tårarna som var på väg, och skärpte till mig, helt enkelt. Det här hände kanske 2-3 gånger mellan Bromma och Umeå. Helvete.
Jag försöker vara saklig och att inte känna efter så mycket. Jag försöker lämna och gå vidare. Jag försöker att inte tänka på allt som var som inte finns. Jag försöker att inte tycka om. Hur fan gör man?
Elsa 2 veckor
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar